Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Handisam (2012) har i sin uppföljning av statliga
myndigheters tillgänglighet konstaterat att
81 procent av högskolorna hade åtgärdat enkelt
avhjälpta hinder 2011 i de publika lokalerna.
Med enkelt avhjälpta menas vissa förhållanden
som hindrar tillträde till lokalen, men som inte
är stora och kostsamma att åtgärda (Boverket
2011). Det handlar bland annat om mindre nivåskillnader,
belysning och även ljudmiljö och
fast inredning. Sedan 2001 har det funnits krav i
plan- och bygglagen på att åtgärda sådana hinder
i lokaler som allmänheten har tillträde till och
på allmänna platser. Boverket (2011) har gett ut
vägledningen Enkelt avhjälpt i lokaler – dags
att åtgärda!. Handisam (2012) har samtidigt påpekat
att där arbetet med enkelt avhjälpta hinder
går långsamt kan det antas att många hinder i
den fysiska miljön består, också i ljudmiljön och
när det gäller allergiframkallande ämnen.
Tillgänglig läromiljö
och undervisning
Skolinspektionen (2009) har analyserat skolors
arbete för personer med rörelsehinder, syn- eller
hörselnedsättning. Granskningen av 24 skolor
visade bland annat att skolornas lokaler och
inte heller läromedel i tillräcklig utsträckning
var anpassade utifrån elevernas behov. Lärares
kompetens om hur funktionsnedsättningar påverkar
inlärningen och kunskapen om tekniska
hjälpmedel behövde stärkas. Det saknades också
en samlad uppföljning av resultaten för elever
med funktionsnedsättning vid skolorna.
En liknande granskning har gjorts för arbetet
på gymnasieskolan (Skolinspektionen 2010a).
Även granskningen av de 33 skolorna visade på
brister i anpassningen av lärandemiljön. Personalens
kompetens och förhållningssätt behövde
utvecklas. Det gällde även bland elever, där
ökad kunskap och förståelse för olikheter efter-
62
lystes. Elever får också ofta själva ta ett stort ansvar
för sin skolvardag och personalen förlitar
sig indirekt på elevernas kunskap och initiativ.
Som framkommit har detta också lyfts fram av
de som Ungdomsstyrelsen intervjuat.
Enligt Skolinspektionen (2010a) saknas det
också uppföljningssystem i kommunerna för
att se till att dessa elever får en likvärdig utbildning.
Skolinspektionen (2010b) har påpekat att
flera studier har visat att det saknas tillräcklig
kompetens bland skolor och lärare om autismspektrumtillstånd,
vilket kan förklara bristande
anpassning i skolor och lägre måluppfyllelse
för dessa elever. Vid sidan om pedagogisk inkludering
är skolors arbete med social inkludering
och socialt samspel särskilt viktigt för dessa
elever. Det gäller både möjligheten att skapa en
bra skolmiljö för lärande, och att arbeta mot
kränkningar och mobbning.
Tillgänglig information
Fysisk tillgänglighet och det arbete som bedrivs
inom skolan påverkar skolsituationen för
unga funktionsnedsatta och vilka valmöjligheter
de har. Graden av fysisk tillgänglighet kan
alltså begränsa vilka skolor någon har möjlighet
att välja. Detsamma gäller vilken information
som skolorna har om sin verksamhet. Detta
kan också påverka möjligheten att tillgodogöra
sig information som kan vara betydelsefull för
att kunna genomföra sin utbildning. Detta kan
exemplifieras genom högskolornas verksamhet.
För att mäta tillgänglighetsanpassning av högskolornas
webbplatser finns flera mått.
Enligt den enkät som Handisam (2012) skickade
till alla myndigheter hade enbart 31 procent
av högskolorna tillgänglighetsanpassat sin
webbplats. I den ställs flera frågor om platsens
struktur, tillgång till lättläst, olika format och så
vidare. Detta kan jämföras med övriga myndig-