Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ning. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs<br />
universitet, som forskar kring valdeltagande,<br />
ställer till exempel inga direkta frågor kring<br />
funktionsnedsättning i sina undersökningar. Inte<br />
heller Statistiska centralbyrån har information<br />
om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning.<br />
Bristande tillgänglighet<br />
kan vara ett hinder<br />
En viktig aspekt att belysa när man diskuterar<br />
politisk aktivitet bland unga med funktionsnedsättning<br />
är om det finns reella möjligheter att<br />
kunna delta. En viktig fråga för valdeltagandet<br />
är om vallokalerna är tillgängliga för alla. Nätverket<br />
unga för tillgänglighet (NUFT) har sammanställt<br />
statistik kring hur tillgängliga vallokalerna<br />
var i samband med valet 2010.<br />
Sammantaget visar undersökningen att det inte<br />
alltid är möjligt för personer med funktionsnedsättning<br />
att delta i allmänna val (www.tillgangligt.nu).<br />
Det kan exempelvis handla om begränsade<br />
möjligheter att komma in i vallokalen för<br />
personer med rullstol, permobil eller rullator,<br />
att ledarhundar inte får komma in i lokalen eller<br />
att det inte finns röstsedlar i punktskrift eller att<br />
funktionärer inte har möjlighet att hjälpa till att<br />
läsa dessa.<br />
Förvisso finns möjligheten att rösta via ombud<br />
om man inte kan ta sig till sin vallokal om man<br />
är funktionsnedsatt. Dock är det anmärkningsvärt<br />
att tillgängligheten brister i den omfattning<br />
som undersökningen indikerar. Att rösta via bud<br />
bör heller inte ses som ett alternativ som ersätter<br />
tillgängliga vallokaler. De allmänna valen är<br />
också det kanske viktigaste sättet att förverkliga<br />
den representativa demokratin.<br />
173<br />
Deltagande i politiskt parti<br />
Det är relativt få unga i åldern 16–29 år som är<br />
medlemmar i politiska partier enligt <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
bearbetning av ULF-undersökningarna<br />
2008–2011. Det var 3,7 procent bland både<br />
unga med och unga utan funktionsnedsättning<br />
som uppgav att de var medlemmar i ett politiskt<br />
parti. Bland de som har funktionsnedsättning<br />
men inte upplever funktionshinder är det vanligare<br />
bland killar att vara medlem i ett parti (6,3<br />
procent jämfört med 1,3 procent bland tjejer).<br />
Det fanns inga säkerställda skillnader mellan<br />
grupperna 16–22 år och 23–29 år bland unga<br />
med funktionsnedsättning.<br />
I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong><br />
ställdes frågan om den unge hade varit medlem<br />
i ett politiskt parti eller ungdomsförbund det senaste<br />
året. Där var det en något större andel av<br />
de svarande som uppgav att de var medlemmar<br />
än i SCB:s undersökning. I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
enkät angav cirka 7 procent av unga utan funktionsnedsättning<br />
och 10 procent av unga med<br />
funktionsnedsättning att de varit medlemmar<br />
under det senaste året (skillnaden mellan grupperna<br />
är dock inte statistiskt säkerställd)<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s bearbetning av ULF-undersökningarna<br />
2008–2011 innehåller också frågan<br />
om aktivt deltagande i verksamheten inom<br />
ett politiskt parti. Det var få unga, en knapp<br />
procent i grupperna unga med respektive utan<br />
funktionsnedsättning (16–29 år), som var aktiva.<br />
Inte heller här identifierades några statistiskt<br />
säkerställda skillnader mellan grupperna, könen<br />
eller olika åldersgrupper. Andelarna är här väldigt<br />
små och konfidensintervallen stora, vilket<br />
gör att detta inte är en tillräckligt bra metod för<br />
att kunna identifiera eventuella skillnader mellan<br />
unga med och unga utan funktionsnedsättning.
Change language