Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Olika faktorers inverkan på hälsa<br />
I följande avsnitt ger vi några exempel på hur<br />
hälsosituationen påverkas av andra faktorer.<br />
Tanken är att föra ett resonemang kring hur olika<br />
faktorer kan vara orsak till sämre hälsa hos<br />
unga med funktionsnedsättning och att dessa<br />
faktorer ibland samverkar med varandra.<br />
Som nämnts inledningsvis så bestäms en god<br />
hälsa av faktorer som livsmiljö, samhällsstruktur<br />
och levnadsförhållanden. Även utbildning,<br />
arbete och lika villkor till delaktighet i samhället<br />
påverkar förutsättningarna för en god hälsa.<br />
Folkhälsoinstitutet menar i Hälsa på lika villkor<br />
(Statens folkhälsoinstitut 2008c) att det går<br />
att förbättra hälsan för personer med funktionsnedsättning.<br />
I undersökningen lyfts att risken<br />
för dålig hälsa minskar med 37 procent för män<br />
och 29 procent för kvinnor efter kontroll för ålder,<br />
utbildningsnivå, avsaknad av kontantmarginal,<br />
stillasittande fritid, daglig rökning, fetma,<br />
kränkande bemötande och socialt deltagande.<br />
Det innebär att det går att förbättra hälsan bland<br />
personer med funktionsnedsättning genom att<br />
bland annat förbättra de ekonomiska förutsättningarna<br />
och minska kränkande behandling.<br />
I kapitel 3 framgår att unga med funktionsnedsättning<br />
har en mer utsatt ekonomisk situation<br />
än övriga unga. Till exempel har 45 procent av<br />
unga med funktionsnedsättning en eller flera<br />
gånger haft svårigheter att betala löpande utgifter<br />
som hyra eller räkningar under det senaste<br />
året. Motsvarande andel bland övriga unga är 25<br />
procent. Enligt Handisams rapport Hur är läget?<br />
Uppföljning av funktionshinderspolitiken 20<strong>12</strong><br />
152<br />
(Handisam 20<strong>12</strong>) är det betydligt mer vanligt<br />
bland personer med funktionsnedsättning att ha<br />
haft en ekonomisk kris, 25 procent, jämfört med<br />
13 procent i den övriga befolkningen.<br />
I <strong>Fokus</strong> 07 (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2007) framkom<br />
att en typ av faktorer av betydelse för hälsan var<br />
just de ungas ekonomiska situation och deras<br />
koppling till arbetsmarknaden. Ekonomisk stabilitet<br />
och trygghet på arbetsmarknaden visade<br />
sig ha tydliga samband med de ungas hälsa.<br />
Både unga män och unga kvinnor som oroade<br />
sig för sin ekonomi och sitt arbete uppvisade en<br />
sämre hälsa än andra unga. Faktorer av särskild<br />
betydelse visade sig vara om man hade svårigheter<br />
att klara sina löpande utgifter samt i vilken<br />
utsträckning man hade möjlighet att få ekonomisk<br />
hjälp av närstående (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong><br />
2007).<br />
I Onödig hälsa (Statens folkhälsoinstitut 2008b)<br />
framgår även att det kan vara kostsamt att ha en<br />
funktionsnedsättning. Det kan handla om extrautgifter<br />
för hjälpmedel, mat, mediciner, anpassning,<br />
hjälp med praktiska sysslor och annat.<br />
Att funktionsnedsättningen påverkar individens<br />
övriga liv framkommer även i flera av de intervjuer<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> gjort med unga. Det är<br />
allt från att ens glutenallergi jämt och ständigt<br />
glöms bort när det är dags att fika till att man<br />
är tvungen att välja bort en viss typ av fritidsaktiviteter<br />
för att dessa inte är tillgängliga. Ett<br />
exempel ges av Pierre som är glutenintolerant<br />
och har diabetes.
Change language