Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
På arbetsplatsen och<br />
arbetsgivarnas arbete<br />
Funktionshinderspolitiken och dess föregångare<br />
har över tid flyttat fokus från individen till hinder<br />
och begränsningar i det omgivande samhället.<br />
En del av det handlar om att utveckla det<br />
stöd som ges på vägen från studier till arbete.<br />
En annan om hur arbetsgivare möter unga med<br />
funktionsnedsättning. Det handlar om allt från<br />
att motverka diskriminering till att arbeta aktivt<br />
för ett arbetsliv som fungerar för alla. Idag finns<br />
relativt begränsad forskning om att göra likabehandling<br />
till norm inom arbetslivet utifrån ett<br />
funktionsnedsättningsperspektiv (Tema likabehandling<br />
2011). Forskningen fokuserar ofta på<br />
tillgång till arbetsmarknaden och hinder, medan<br />
det saknas forskning kring strukturella förutsättningar<br />
och förändringar av arbetsplatser (Tema<br />
likabehandling 20<strong>12</strong>).<br />
Vanligare att vara missnöjd<br />
med sin arbetssituation<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> visar<br />
att det är nästan dubbelt så vanligt att vara missnöjd<br />
eller mycket missnöjd med sin arbetssituation<br />
bland unga med funktionsnedsättning som<br />
har ett arbete, 21 procent, jämfört med <strong>12</strong> procent<br />
bland övriga unga i åldern 16–25 år (figur<br />
3.7). Antalet som svarade på enkäten var för litet<br />
för att analysera eventuella skillnader utifrån<br />
kön eller åldersgrupper.<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har också gjort en jämförelse<br />
av om unga upplever att de har stora möjligheter<br />
att lära sig nya saker i sitt arbete i bearbetningen<br />
av ULF-undersökningarna. Bland<br />
114<br />
dem som har ett förvärvsarbete finns inga statistiskt<br />
säkerställda skillnader mellan de som har<br />
en funktionsnedsättning i jämförelse med övriga<br />
unga. De som också upplever ett funktionshinder<br />
var i undersökningen för få för att möjliggöra<br />
jämförelser.<br />
Diskriminering och<br />
trakasserier på<br />
arbetsmarknaden<br />
En dimension av missnöje med arbetssituationen<br />
kan handla om diskriminering och trakasserier.<br />
Det finns tidigare undersökningar som visar<br />
att personer med funktionsnedsättning oftare<br />
upplever sig diskriminerade eller trakasserade<br />
på olika sätt. Här finns en stor skillnad mellan<br />
dem som enbart har en funktionsnedsättning och<br />
de som även har nedsatt arbetsförmåga. Statistiken<br />
finns inte redovisad för unga utan gäller alla<br />
mellan 16 och 64 år. Tjugotvå procent av de som<br />
även har nedsatt arbetsförmåga upplever sig ha<br />
blivit diskriminerade. Detta kan jämföras med 4<br />
procent av dem med funktionsnedsättning utan<br />
nedsatt arbetsförmåga (Arbetsförmedlingen &<br />
Statistiska centralbyrån 2009). Sex procent av<br />
dem med nedsatt arbetsförmåga uppgav att de<br />
blivit diskriminerade vid tillsättandet av ett jobb<br />
under de senaste fem åren jämfört med 2 procent<br />
av dem med enbart funktionsnedsättning.<br />
Även när det gäller karriär i arbetslivet finns<br />
liknande tendenser. Fyra procent av dem med<br />
nedsatt arbetsförmåga har upplevt diskriminering<br />
när de har sökt avancemang i sitt arbete
Change language