Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det är också vanligt att unga, både de med och<br />
de utan funktionsnedsättning, anger tidsbrist<br />
som skäl till varför man väljer att inte engagera<br />
sig. En av de unga som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> intervjuade<br />
gav följande exempel på hur en funktionsnedsättning<br />
har satt gränser för hennes politiska<br />
deltagande.<br />
”Jag har nog alltid varit intresserad, var<br />
medlem i elevrådet när jag gick i trean,<br />
varit med i politiska partier också korta<br />
perioder, men har inte riktigt haft tid för<br />
det. Har behövt sätta skolan först, lägga<br />
så mycket tid på det. Om jag inte haft<br />
dyslexi hade jag nog kunnat vara engagerad<br />
i det.”<br />
(Anna, 20 år)<br />
Vart vänder sig<br />
unga för att påverka?<br />
Deltagarna i <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s undersökning<br />
fick även svara på frågan vart de vänder sig om<br />
de vill påverka något i sin kommun. Det vanligaste<br />
svaret var att inte veta vart man ska vända<br />
sig, både bland unga med och bland unga utan<br />
funktionsnedsättning. Bland unga med funktionsnedsättning<br />
i åldern 16–25 år valde 49 procent<br />
det svaret. Det näst vanligaste svaret var att<br />
vända sig till någon man känner eller en personlig<br />
kontakt (19 procent). Därefter följde kontakt<br />
med medier, tjänstemän eller politiker, att vända<br />
sig till ett politiskt ungdomsförbund eller till en<br />
förening eller organisation. Det fanns inga statistiskt<br />
säkerställda skillnader mellan unga med<br />
och unga utan funktionsnedsättning.<br />
165<br />
Möjligheten att<br />
påverka i kommunen<br />
I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> fick<br />
unga uppge hur stora möjligheter de har att föra<br />
fram åsikter till de som beslutar i kommunen.<br />
Av dem med funktionsnedsättning uppgav 48<br />
procent små eller inga möjligheter att föra fram<br />
sina åsikter till kommunala beslutsfattare. Endast<br />
17 procent ansåg att de hade stora eller ganska<br />
stora möjligheter att föra fram sina åsikter.<br />
Det är också värt att notera att en hög andel, 36<br />
procent, svarade att de inte vet hur stora möjligheter<br />
de har att föra fram åsikter till kommunala<br />
beslutsfattare (figur 5.1).<br />
Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad<br />
mellan tjejer och killar eller mellan åldersgrupper<br />
bland unga med funktionsnedsättning, och<br />
inte heller mellan unga med och unga utan funktionsnedsättning.<br />
Kommunalt arbete<br />
för ungas inflytande<br />
Att det är så många i ungdomsgruppen som inte<br />
vet vart de ska vända sig och att många upplever<br />
att de har små möjligheter att påverka i sin hemkommun<br />
pekar på ett möjligt utvecklingsområde.<br />
Som ett stöd för kommuner att främja ungas<br />
inflytande har Sveriges Kommuner och Landsting<br />
(20<strong>12</strong>) gett ut skriften Medborgardialog för<br />
unga. Knappt en tredjedel av landets kommuner<br />
har i en landsomfattande undersökning uppgett<br />
att de har samråd med brukarorganisationer<br />
kring tillgänglighet och funktionshindersfrågor<br />
oftare idag än för tre år sedan (Humana 20<strong>12</strong>).<br />
Det framgår dock inte i vilken utsträckning det<br />
handlar om ungdomsorganisationer.
Change language