Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tvärsektoriella<br />
politikområden<br />
I rapporten har vi utgått från de funktionshinderspolitiska<br />
och de ungdomspolitiska målen<br />
inom varje huvudområde. De båda politikområdena<br />
liknar varandra såtillvida att de är tvärsektoriella,<br />
det vill säga att de täcker in en mängd<br />
andra politikområden.<br />
Inom stat och kommun hanteras olika sektorer<br />
eller politikområden av sina respektive myndigheter<br />
och andra offentliga aktörer. Människors<br />
liv är inte indelade i sektorer utan de olika delarna<br />
av livet hänger ihop och är beroende av<br />
varandra. Om en ung person har sämre förutsättningar<br />
inom något av områdena finns det en<br />
risk att det även får negativa konsekvenser inom<br />
andra områden. Detta gäller även inom funktionshinderspolitiken.<br />
De unga med funktionsnedsättning har i större<br />
utsträckning lägre utbildningsnivå än övriga.<br />
Detta ger i sin tur sämre möjligheter att få ett<br />
arbete.<br />
I hälsokapitlet visar vi att hälsan kan påverkas<br />
av andra faktorer. Det kan gälla arbetslöshet,<br />
men också brist på fysisk aktivitet och inflytande.<br />
Blir man dessutom utsatt för mobbning och<br />
trakasserier i skolan påverkar det naturligtvis<br />
möjligheten att göra en bra prestation. En funktionsnedsättning<br />
som innebär att man får lägga<br />
mycket extra tid på till exempel skolarbete kan<br />
också i förlängningen påverka möjligheten att<br />
ha en bra fritid.<br />
Många unga med funktionsnedsättning upplever<br />
bristande sociala kontakter och en känsla av<br />
otillräcklighet och dåligt självförtroende. Detta<br />
kan försvåra stegen in i vuxenlivet, till exempel<br />
att flytta hemifrån.<br />
På samma sätt kan goda uppväxtmöjligheter i<br />
form av en fungerande hemmiljö med möjligheter<br />
till meningsfull fritid, en skolgång där man<br />
291<br />
känner sig sedd, där man inte utsätts för mobbning<br />
och trakasserier och där man kan påverka<br />
sin situation, ge unga en grund att stå på och underlätta<br />
deras etablering i samhället.<br />
Målen för de olika politikområdena samspelar<br />
med och påverkas av varandra. Därför är<br />
det viktigt att det sker en samverkan mellan<br />
berörda myndigheter. Vi har sett att unga med<br />
funktionsnedsättning upplever att det är svårt att<br />
veta vem som ansvarar för vad och vilken hjälp<br />
man kan få. Det behövs bättre information och<br />
mer samordnade insatser från de aktörer som<br />
möter unga med funktionsnedsättning. En möjlighet<br />
är att ytterligare utveckla arbetet i samordningsförbunden<br />
där Arbetsförmedlingen och<br />
Försäkringskassan särskilt prioriterat unga med<br />
aktivitetsersättning.<br />
De politiska<br />
målen uppfylls inte<br />
Ungdomspolitikens huvudmål är att alla unga<br />
ska ha verklig tillgång till välfärd och verklig<br />
tillgång till inflytande (skr 2009/10:53). Funktionshinderspolitikens<br />
mål (prop. 1999/2000:79)<br />
handlar om en samhällsgemenskap med mångfald<br />
som grund och att samhället ska utformas<br />
så att funktionsnedsatta blir fullt delaktiga i<br />
samhällslivet samt att jämlikhet i levnadsvillkor<br />
ska råda mellan könen.<br />
Ser vi till de mål som definierats för ungdomspolitiken<br />
och funktionshinderspolitiken finns<br />
det för unga med funktionsnedsättning fortfarande<br />
stora delar av målen som inte kan sägas<br />
vara uppfyllda. Att de inte har samma tillgång<br />
till välfärd som andra unga märks bland annat<br />
i högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå i<br />
gruppen, en större andel med sämre hälsa och<br />
en sämre ekonomisk situation jämfört med unga<br />
utan funktionsnedsättning.
Change language