Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
unt skolan ser ut för det är ju minst lika<br />
viktigt. Hur är miljön på lektionerna, är<br />
eleverna inträngda i en städskrubb? Ljudmiljön<br />
vid sidan av. Det blir ju några<br />
skolor man får besöka, men man kan ju<br />
också ställa frågan till gymnasierna om<br />
man är lite smart.”<br />
(Simon, 14 år)<br />
Lättare övergångar<br />
mellan studieformer<br />
Regeringen har aviserat en fortbildning för<br />
studie- och yrkesvägledare under 2013–2016<br />
omfattande totalt 36 miljoner kronor (prop.<br />
20<strong>12</strong>/13:1). Utöver det ska Skolverket, Arbetsförmedlingen<br />
och Hjälpmedelsinstitutet skapa<br />
en fortbildningsinsats för studie- och yrkesvägledare<br />
i gymnasieskolan. Detta med inriktning<br />
på unga med funktionsnedsättningar, deras möte<br />
med arbetsmarknaden samt stöd de kan få från<br />
olika myndigheter.<br />
Övergången mellan olika skolformer var ett<br />
område som flera av de unga som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong><br />
har intervjuat också lyfte fram. Några berättade<br />
om skolor som aktivt arbetar med information<br />
om vad som händer efter studierna och<br />
övergångar exempelvis mellan grundskole- och<br />
gymnasienivå. Någon berättade hur denne varit<br />
på studiebesök vid en särskild konstutbildning<br />
för personer med psykiska funktionsnedsättningar.<br />
En annan person som hade hörselnedsättning<br />
hade inför gymnasiet gjort studiebesök<br />
både i gymnasiet vid sin hemort och i riksgymnasiet<br />
i Örebro. I grundskolan gick personen i<br />
en skola för personer med hörselskador och där<br />
pratades det mycket om vilka studieval som är<br />
möjliga längre fram. De intervjuade verkade ha<br />
positiva erfarenheter av dessa möjligheter att<br />
besöka möjliga studiemiljöer.<br />
61<br />
Fysisk tillgänglighet<br />
Tillgänglighet i grund- och gymnasieskolors<br />
lokaler har undersökts av Skolverket (2009a).<br />
I fokus låg rullstolstillgänglighet, markering<br />
av nivåskillnader och glaspartier och till viss<br />
del ljud-, ljus- och luftmiljö. Undersökningen<br />
visade omfattande brister i tillgänglighet för<br />
rullstolsburna. Det var vanligt med omarkerade<br />
nivåskillnader som gör det svårare för personer<br />
med synnedsättning. Få skolor gjorde regelbundna<br />
allergironder. Det var fler brister i äldre<br />
skolbyggnader, om skolan inte hade tagit emot<br />
någon elev med funktionsnedsättning under de<br />
tre senaste åren och om skolan var liten. De som<br />
hade gjort en tillgänglighetsinventering hade<br />
färre brister.<br />
Skolinspektionen (2009) har i en granskning<br />
av 24 grundskolor konstaterat att både skolans<br />
lokaler och skolans läromedel i de flesta fall<br />
inte var anpassade fullt ut efter elevernas behov.<br />
Vem som har ansvar för anpassning, fysiskt, organisatoriskt<br />
och pedagogiskt kan också vara<br />
oklart. Mot denna bakgrund föreslogs stärkt<br />
personalkompetens och bättre lokalanpassning<br />
så att alla elever kan ta del av all verksamhet.<br />
Arbete med att ta<br />
bort fysiska hinder<br />
Sveriges Kommuner och Landsting (20<strong>12</strong>) har<br />
gett ut en skrift om framgångsfaktorer i tillgänglighet<br />
vid fysisk planering och planering av<br />
fastigheter. Denna är ett led i arbetet med strategin<br />
för funktionshinderspolitiken där Sveriges<br />
Kommuner och Landsting lagt särskilt fokus på<br />
enkelt avhjälpta hinder i landets skolor. En annan<br />
bok om lämplig utformning av skolans lokaler<br />
är Bygga skolor för fler, den fysiska lärmiljöns<br />
betydelse för elever med koncentrationssvårigheter<br />
(Tufvesson & Tufvesson 2009).
Change language