Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inflytande i samhället<br />
och över sitt eget liv<br />
Trots att det både inom ungdomspolitiken och<br />
funktionshinderspolitiken finns tydliga skrivelser<br />
om vikten av inflytande och delaktighet finns<br />
det i dagsläget relativt lite kunskap om möjligheterna<br />
för barn och unga med funktionsnedsättning<br />
att ha inflytande över sitt eget liv. De<br />
flesta studier som finns fokuserar på delaktighet<br />
medan ett mindre antal använder inflytande som<br />
huvudbegrepp. 2 Det finns något fler studier som<br />
rör inflytande och delaktighet i planering och<br />
genomförande av olika stödinsatser.<br />
Studier som fokuserar på representation av<br />
unga med funktionsnedsättning, i till exempel<br />
folkvalda församlingar, är svåra att hitta. De<br />
studier som gjorts är ofta av kvalitativ karaktär<br />
och beskriver situationen för grupper med<br />
vissa typer av funktionsnedsättningar. Det finns<br />
dock få studier som beskriver omfattningen av<br />
inflytande för hela gruppen unga med funktionsnedsättning<br />
och som täcker in alla typer av<br />
funktionsnedsättningar. I de fall då studier gjorts<br />
kring inflytande och delaktighet för barn och<br />
unga med funktionsnedsättning har majoriteten<br />
berört barn upp till och med 18 år. Gruppen 18<br />
till 25 år är däremot mer osynlig.<br />
Trots detta kunskapsläge finns tydliga indikationer<br />
på att personer med funktionsnedsättning<br />
generellt har sämre villkor för delaktighet<br />
i samhället än andra (se Handisam 20<strong>12</strong>). Det<br />
handlar bland annat om delaktighet i arbetslivet,<br />
där andelen som har ett arbete är lägre bland<br />
personer med funktionsnedsättning och nedsatt<br />
arbetsförmåga. Detta påverkar i sin tur möjligheterna<br />
till inflytande i andra delar av livet som<br />
att välja var man vill bo, hälsan och möjligheten<br />
161<br />
att utveckla fritidsintressen. Ökad tillgänglighet,<br />
tillgång till bra hjälpmedel och att arbeta<br />
eller ha en meningsfull sysselsättning är viktiga<br />
förutsättningar för ökad delaktighet i samhället<br />
(Handisam 20<strong>12</strong>).<br />
Upplever i lägre grad<br />
inflytande över sitt eget liv<br />
År 2010 genomförde <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> på uppdrag<br />
av regeringen en tematisk analys av ungas<br />
inflytande, <strong>Fokus</strong> 10 (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2010).<br />
Rapporten tar upp hur ungas inflytande ser ut<br />
i familjen, på fritiden, i skolan, på arbetsmarknaden<br />
och i den representativa demokratin. På<br />
vissa områden noterades skillnader mellan unga<br />
med respektive utan funktionsnedsättning. Den<br />
ena av dessa handlade om möjligheten att påverka<br />
sin egen livssituation. Unga med funktionsnedsättning<br />
upplever i lägre grad än andra<br />
inflytande över sitt eget liv. Detta tycks bero<br />
på att unga med funktionsnedsättning i större<br />
utsträckning har dålig hälsa, det är alltså hälsosituationen<br />
som i det här fallet är avgörande för<br />
upplevelsen av att kunna påverka sitt eget liv.<br />
Sambandet kan också vara det omvända – att en<br />
minskad grad av inflytande och makt över den<br />
egna livssituationen påverkar hälsan negativt.<br />
Inte minst därför kan det vara viktigt att stödja<br />
ungas inflytande.<br />
Unga som uppger att de har en funktionsnedsättning<br />
upplever sig i genomsnitt ha en lägre<br />
känsla av delaktighet i samhället än andra unga.<br />
Även i detta fall finns det ett tydligt samband<br />
med det sämre hälsoläget bland unga med funktionsnedsättning.<br />
I rapporten lyfts att barns och
Change language