Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Utmaning att belysa
situationen för unga med
funktionsnedsättning
I rapporten har vi också poängterat de svårigheter
som finns med att beskriva situationen för en
grupp som är så pass heterogen som unga med
funktionsnedsättning.
Socialstyrelsen har definierat termerna funktionsnedsättning
och funktionshinder men det
finns ingen allmän definition av vilka sorters
funktionsnedsättningar som ska räknas in i
gruppen unga med funktionsnedsättning, inte
heller hur omfattande funktionsnedsättningen
ska vara för att ingå i gruppen.
Oklarheten i definitionen innebär att olika studier
till viss del beskriver olika grupper av individer
med funktionsnedsättningar. I denna rapport
har vi utgått från två stora enkätundersökningar,
Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012
och Statistiska centralbyråns Undersökningarna
av levnadsförhållanden (ULF), de sammanslagna
åren 2008–2011. Gruppen funktionsnedsatta
ser delvis olika ut i de båda undersökningarna,
beroende på hur frågor om funktionsnedsättningen
har ställts.
En annan svårighet är att utifrån den befintliga
statistiken beskriva olika typer av funktionsnedsättning.
I regel finns det ingen möjlighet att
utifrån urvalsundersökningar särredovisa levnadsvillkoren
för individer med olika typer av
funktionsnedsättningar. Därtill är urvalet för litet.
Att slå samman flera olika sorters funktionsnedsättningar
till en grupp innebär att man riskerar
att generalisera levnadsvillkoren i gruppen
och osynliggöra viktiga skillnader. Därför är det
troligt att det finns vissa grupper av funktions-
290
nedsatta som har ännu sämre levnadsvillkor än
vad som beskrivs i denna rapport. Det är också
mycket troligt att grupper som är särskilt utsatta
i mindre utsträckning besvarar enkätundersökningar
och att resultatet i denna studie snarare
underskattar de dåliga levnadsvillkoren bland
grupper av unga med funktionsnedsättning
Denna rapport kan därför inte sägas beskriva
levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning
i sin helhet, utan den beskriver ett urval
av individer som själva definierat att de har
en funktionsnedsättning. Detta problem har alla
undersökningar med syftet att redovisa levnadsvillkoren
för gruppen.
Det begränsade statistiska underlaget som
finns att tillgå om unga med funktionsnedsättning
har inneburit att vi inte har haft möjlighet
att redovisa resultat utifrån olika funktionsnedsättningar,
inte heller från andra bakgrundsvariabler
som socioekonomisk bakgrund, utländsk
bakgrund, sexuell läggning eller identitet samt
var i landet man bor. Vi har inte heller kunnat
redovisa levnadsvillkor över tid. De bakgrundvariabler
som redovisas är kön och ålder.
Med hjälp av intervjustudier kan man få en
djupare förståelse för levnadsvillkoren i en
grupp. I rapporten har vi genom semistrukturerade
intervjuer låtit unga personer med funktionsnedsättning
komma till tals. I intervjuerna
blir det tydligt att de unga på olika sätt har en
stark önskan om att få passa in och vara som
andra och göra samma saker som andra unga i
samma ålder. Detta framgår även i kapitel 7, där
unga själva beskriver sin identitet och hur de
upplever att de tas emot av samhällets aktörer.