Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

More documents

Recommendations

Info

verksamhet som syftar till att unga med funktionsnedsättning ska komma ut i arbetslivet (genom att studera hur stor andel i projektet som fått arbete) än att mäta graden av ökat inflytande och deltagande i ett projekt som avser att öka tillgängligheten och inkluderingen bland unga med funktionsnedsättning. En annan problematik med att välja vad som är ett gott exempel är att en metod kan fungera bra under vissa förutsättningar men sämre under andra. Som komplement till utvärderingar och befintliga projektbeskrivningar har vi vid behov även kontaktat de beskrivna verksamheterna via telefon och e-post. I Ungdomsstyrelsens uppdrag beskrivs att goda exempel från kommuner ska lyftas fram. Flera exempel som presenteras i detta kapitel har en kommunal eller regional aktör som projektägare eller finansiär. I andra fall spelar kommunen en roll i form av delägare eller medfinansiär. De flesta verksamheter som beskrivs i kapitlet delas av flera aktörer inom en kommun, olika myndigheter och det civila samhället, i några fall är även den privata sektorn inblandad. Vissa av de exempel som beskrivs saknar dock en kommunal aktör och drivs enbart av exempelvis myndigheter och organisationer inom den ideella sektorn. I dessa fall har vi bedömt att verksamheterna är så pass intressanta att de ändå är värda att nämnas. Ungefär hälften av exemplen bedrivs i projektform, ett fåtal i föreningsform och övriga som ordinarie verksamhet. Exemplen redovisas utifrån de temaområden som beskrivs i rapportens övriga kapitel. Vi beskriver främst vilka metoder som har använts, de resultat som uppnåtts samt vilka framgångsfaktorer och i vissa fall svårigheter och utmaningar som identifierats i verksamheterna. I rapportens övriga kapitel finns även fler verksamheter som arbetar för unga med funktionsnedsättning. 254 Det är inte bara Ungdomsstyrelsen som de senaste åren lyft fram goda exempel på verksamheter som riktar sig till unga med funktionsnedsättning. Det ingår exempelvis även i Centrum för idrottsforsknings (CIF) och FunkA-utredningens pågående uppdrag. Andra aktörer som tagit fram publikationer där exempel på verksamheter lyfts fram är Handisam, Handikappsförbundens samarbetsorgan (HSO), Barnombudsmannen och Temagruppen Unga i arbetslivet. Arbetsmetoder för verksamheterna Vi inleder med en kort beskrivning av några metoder och arbetssätt som är centrala för flera av de verksamhets- och projektexempel som vi presenterar i det här kapitlet: Samverkan Samverkan mellan olika aktörer, exempelvis genom nätverk eller projektgrupper där kommuner, myndigheter och det civila samhället ingår. Det här är en arbetsmetod som återkommer inom alla områdena. Attitydpåverkande arbete Attitydpåverkande arbete genom utbildningar och informationsinsatser är också en återkommande arbetsmetod inom alla områdena. Arbetsplatsförlagd praktik Arbetsplatsförlagd praktik används både i utbildning för elever och för arbetssökande. Elever i skolan kan genom praktik stärkas inför att söka arbete efter utbildningen och för unga utan arbete kan praktik ge erfarenheter och nätverk.
Individuellt stöd Flera av de verksamheter som arbetar med att få ut unga med funktionsnedsättning i arbete eller utbildning arbetar med individuellt stöd och hämtar inspiration från metoden Supported Employment (SE). Metoden utgår från ett perspektiv där individens förutsättningar och behov är det centrala i planeringen av arbetet. Den unge har en särskild stödperson så länge det finns ett behov. Stödpersonen fungerar även som samordnare kring olika instanser som är kopplade till individen (Temagruppen Unga i arbetslivet 2012a). Sociala företag Att bedriva ett socialt företag innebär att driva en näringsverksamhet, fristående från offentlig verksamhet, med syfte att integrera människor med svårigheter att få ett arbete eller att behålla det. Organisationsformerna för sociala företag kan se olika ut, de kan till exempel vara ideella föreningar eller aktiebolag (www.sofisam.se). 255
Page 1:
FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
Page 4 and 5:
Ungdomsstyrelsen är en myndighet s
Page 6:
INNEHÅLL 7 SAMMANFATTNING 23 KAPIT
Page 9 and 10:
En bild av unga funktionsnedsattas
Page 11 and 12:
Att skillnaderna är genomgående i
Page 13 and 14:
• Bland dem som arbetar är en st
Page 15 and 16:
• En högre andel bland unga med
Page 17 and 18:
• En dubbelt så stor andel bland
Page 19 and 20:
Pragmatiska navigatörer De pragmat
Page 21 and 22:
olika funktionsnedsättningar eller
Page 23 and 24:
nedsättning, inte minst kopplat ti
Page 25 and 26:
Inledning Gruppen unga utgörs enli
Page 27 and 28:
dra fysiska eller psykiska begräns
Page 29 and 30:
Ökad fysisk tillgänglighet Den fy
Page 31 and 32:
annat svenska förhållanden på om
Page 33 and 34:
Alla syns inte i statistiken I redo
Page 35 and 36:
funktionsnedsättning. Enkäten rik
Page 37 and 38:
20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Samtlig
Page 39 and 40:
anta att gruppen annat till stor de
Page 41 and 42:
Övriga metoder I detta kapitel har
Page 43 and 44:
Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 45 and 46:
Utbildning och lärande Inledning O
Page 47 and 48:
Skolverket, som ansvarar för stati
Page 49 and 50:
Eftersom det är svårt att erbjuda
Page 51 and 52:
Situationen för unga Det saknas de
Page 53 and 54:
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 55 and 56:
”Jag har ju en synnedsättning so
Page 57 and 58:
eller ganska nöjda med utbildninge
Page 59 and 60:
i olika förutsättningar mellan el
Page 61 and 62:
”De kräver typ att man måste ha
Page 63 and 64:
unt skolan ser ut för det är ju m
Page 65 and 66:
heter där andelen är drygt 70 pro
Page 67 and 68:
Viss minskning av antalet elever Fr
Page 69 and 70:
nämnts som en orsak. Med mindre re
Page 71 and 72:
kluderas i uppföljningen. De borde
Page 73 and 74:
görs av det så kallade SIS-anslag
Page 75 and 76:
ter från folkhögskolan. Dessa har
Page 77 and 78:
huvuddelen i undersökningen var un
Page 79 and 80:
man slipper betala tillbaka lånet.
Page 81 and 82:
Andra utbildningsformer och lärand
Page 83 and 84:
Skolinspektionen (2009). Skolsituat
Page 85 and 86:
Noter 1 Denna skillnad är signifik
Page 87 and 88:
Arbete och försörjning Inledning
Page 89 and 90:
Försörjning och boende En mer uts
Page 91 and 92:
procent av kvinnorna). Unga som har
Page 93 and 94:
Utsatt ekonomi bekräftad i tidigar
Page 95 and 96:
Inflytande och diskriminering Barns
Page 97 and 98:
Nedsatt arbetsförmåga av betydels
Page 99 and 100:
Långtidsarbetslöshet vanligare, s
Page 101 and 102:
Tabell 3.7. Andel hel- och deltidsa
Page 103 and 104:
ning i synnerhet. Bland unga som va
Page 105 and 106:
aktivitetsersättning har fördubbl
Page 107 and 108:
Tabell 3.10 Anställda och nyanstä
Page 109 and 110:
Tabell 3.12 Antal inskrivna med fun
Page 111 and 112:
Att stärka ungas väg från skola
Page 113 and 114:
Utredningen har fått ett ytterliga
Page 115 and 116:
sättning kan ingå och tio förbun
Page 117 and 118:
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 119 and 120:
Att arbetsgivare saknar kunskap om
Page 121 and 122:
Anpassning och stöd Sysselsatta pe
Page 123 and 124:
Regeringens mål är att 6 procent
Page 125 and 126:
Referenser Andersson, D. (2012). D
Page 127 and 128:
Noter 1 Aktivitetsersättning kan b
Page 129 and 130:
Hälsa och utsatthet Inledning En v
Page 131 and 132:
Hälsoläget bland unga med funktio
Page 133 and 134:
är mycket eller ganska missnöjda
Page 135 and 136:
inte har några stressrelaterade sy
Page 137 and 138:
Även barns och ungas läkemedelsan
Page 139 and 140:
ning som utsätts för hedersrelate
Page 141 and 142:
Utsatthet för mobbning I Ungdomsst
Page 143 and 144:
Utsatthet för våld Andelen unga m
Page 145 and 146:
Utsatt för hot om våld Utsatt fö
Page 147 and 148:
Precis som för övriga unga spelar
Page 149 and 150:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 151 and 152:
ning som vänt sig till någon vuxe
Page 153 and 154:
”En del vågar inte ens berätta
Page 155 and 156:
”Det är ju matsituationen i sån
Page 157 and 158:
Referenser Bräcke diakoni (2011).
Page 159 and 160:
Inflytande och representation Inled
Page 161 and 162:
Funktionshinderspolitiken I regerin
Page 163 and 164:
Inflytande i samhället och över s
Page 165 and 166:
”De som är yngre, på våra somm
Page 167 and 168:
Det är också vanligt att unga, b
Page 169 and 170:
procent att de kände någon som ku
Page 171 and 172:
några sådana initiativ innan vi g
Page 173 and 174:
VISUAL, SONIC AND TEXTED INFORMATIO
Page 175 and 176:
ning. Valforskningsprogrammet vid G
Page 177 and 178:
Små skillnader mellan unga med och
Page 179 and 180:
lar att de aldrig skulle kunna tän
Page 181 and 182:
Det fanns också exempel på detta
Page 183 and 184:
hur miljön runt skolan ser ut för
Page 185 and 186:
Kommunala kartläggningar av ungas
Page 187 and 188:
Utvärdering av socialtjänstens in
Page 189 and 190:
egna ekonomin, regler och rutiner,
Page 191 and 192:
vara delaktiga i besluten är exemp
Page 193 and 194:
Avslutning De statistiska analyser
Page 195 and 196:
Karlsson, K. (2007). Funktionshinde
Page 197 and 198:
Noter 1 Regeringen. Elektronisk kä
Page 199 and 200:
Kultur, fritid och föreningsliv In
Page 201 and 202:
Fritidsvanor Det har sedan länge f
Page 203 and 204:
Tjejer är i högre grad aktiva kul
Page 205 and 206: derna. Det var dock inga signifikan
Page 207 and 208: personer som varit med i teatern ha
Page 209 and 210: jämfört med en femtedel av 20-25-
Page 211 and 212: till exempel hur barn med funktions
Page 213 and 214: värden (SOU 2012:72) föreslås My
Page 215 and 216: Paraplyföreningen för Sveriges un
Page 217 and 218: Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 219 and 220: Några av informanterna berättar d
Page 221 and 222: ”Pendeltågen kanske kunde vara l
Page 223 and 224: Upplevelse av fritiden Tid till fri
Page 225 and 226: kulturaktiviteter de ville göra. D
Page 227 and 228: Hur kan man öka möjligheten till
Page 229 and 230: Svenska Handikappidrottsförbundet
Page 231 and 232: från boendeort. I Ungdomsstyrelsen
Page 233 and 234: Ledarens roll I Handikappförbunden
Page 235 and 236: Avslutning I det här kapitlet har
Page 237 and 238: Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig - o
Page 239 and 240: I normalitetens utmarker - unga mä
Page 241 and 242: diagnos och/eller är bedömda att
Page 243 and 244: ”De säger att jag ska flytta hem
Page 245 and 246: De kritiska utmanarna De kritiska u
Page 247 and 248: sig ha de kunskaper som behövs så
Page 249 and 250: ”Alltså vi människor tolkar sak
Page 251 and 252: Tabell 7.1 Sammanfattande matris ö
Page 253 and 254: Referenser Allen, S. (1994). Race,
Page 255: Goda exempel Inledning I Ungdomssty
Page 259 and 260: Ungefär hälften, 21 av 41 deltaga
Page 261 and 262: åde med och utan särskilt behov d
Page 263 and 264: eller studera. Av dem hade 25 proce
Page 265 and 266: KomAn - vägar ut i arbetslivet fö
Page 267 and 268: med ungdomarna i Working together s
Page 269 and 270: ”Alla exempel är inte framgångs
Page 271 and 272: Sesam Umeå kommun Utbildningsinsat
Page 273 and 274: Verksamheter Ungdomsråd för unga
Page 275 and 276: tag. Projektets syfte är att öka
Page 277 and 278: Attitydskolans arbetssätt bygger p
Page 279 and 280: etar med kunskapsförmedling och s
Page 281 and 282: Fritid för alla Stockholms stad Sa
Page 283 and 284: Våga mötas - om tillgänglighet S
Page 285 and 286: att stärka levnadsvillkoren för u
Page 287 and 288: Elektroniska källor www.attitydsko
Page 289 and 290: 287
Page 291 and 292: Diskussion och utvecklingsområden
Page 293 and 294: Tvärsektoriella politikområden I
Page 295 and 296: Rapporten visar att tjejer med funk
Page 297 and 298: En avgörande faktor för unga funk
Page 299 and 300: nad på i vilken utsträckning olik
Page 301 and 302: Utvecklingsområden Öka fokus på
Page 303 and 304: Alla studie- och yrkesvägledare b
Page 305 and 306: Förstärk ungas och föräldrars k
Page 307 and 308:
Förbättra den löpande statistike
Page 309 and 310:
Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 311 and 312:
Tematisk analys av villkoren för u
Page 313 and 314:
Svåra psykiska besvär Omfattar in
Page 315:
FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
show all

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?