Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

diagnos och/eller är bedömda att ha en lindrig
intellektuell funktionsnedsättning. Samtliga beskrivs
dock av välfärdssystemets aktörer som
gråzonsklienter, det vill säga att de inte på ett
självklart sätt kan sägas tillhöra eller vill tillhöra
verksamheternas målgrupp. Av de unga som ingår
i informantgruppen har sju personer kontakt
med psykiatrin, åtta med habiliteringen och fem
har erfarenhet av att få stödinsatser från båda
dessa institutioner
Boendesituationen varierar mellan de unga,
nio har egen lägenhet, tre bor i föräldrahemmet,
tre är bostadslösa varav en har tillfälligt boende
på ett korttidshem för människor med psykiska
funktionsnedsättningar. Två av informanterna
har kommit till Sverige som flyktingar. De unga
försörjer sig främst genom aktivitetsersättning,
ett särskilt stöd för unga som på grund av sjukdom
eller funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden.
Några har också sjukpenning
eller lever på socialbidrag och en av de unga
saknar helt ordnad försörjning. Samtliga står utanför
den reguljära arbetsmarknaden och endast
sex av dem har någon form av formellt organiserad
daglig sysselsättning.
Kvalitativa intervjuer
och etiska överväganden
Intervjuerna har strukturerats utifrån en intervjuguide
som fokuserar på teman såsom bostad,
arbete/skola, fritid, organisering av vardagslivet,
socialt nätverk och relationer, erfarenheter
av olika hjälpkontakter, självbild samt tankar
om framtiden. De ungas sätt att presentera sig
själva speglar deras tankar om vem de är eller
hur de ser på och förstår sig själva (Barron 2002,
Taylor & Bogdan 1998).
Vi har i analysen uppmärksammat de ungas
sätt att förhålla sig till det de beskriver som det
normala och det avvikande samt deras strategier
239
för att navigera däremellan. En grundläggande
ambition har varit att finna mönster och typiska
drag, men samtidigt ge utrymme för mångtydighet
och komplexitet. Analysarbetet har skett genom
en pendling mellan empiri och teori, vilket
i sin tur lett till nya eller omskapade kategorier
(Miles & Huberman 1994, Taylor & Bogdan
1998).
I ett avslutande steg organiserades datamaterialet
i tre kategorier, pragmatiska navigatörer,
kritiska utmanare och missförstådda rebeller,
vilka speglar hur de unga beskriver sig själva
och det förhållningssätt de har utvecklat för att
hantera sin tillvaro. Kategorierna baseras på
hur de beskriver sig själva, sin vardag och sina
upplevelser av tillhörighet samt hur de förhåller
sig till den tillskrivna kategorin som funktionshindrad.
De flesta av informanterna har till sina
huvuddrag kunnat placeras in i någon av kategorierna,
men det finns också de som gränsar
till flera kategorier. De tre förhållningssätten
tydliggörs genom en kort fallbeskrivning, där
fokus riktas mot en person, dennes självbild och
olika strategier för att hantera den dubbla tillhörigheten.
Därpå följer en tematisk och sammanfattande
beskrivning av vad som karaktäriserar
vart och ett av de tre förhållningssätten,
där mönster, likheter och skillnader identifieras
och diskuteras.
Samtliga intervjupersoner har gett sitt samtycke
till att delta i studien. Allt material har
anonymiserats, namn och vissa sakuppgifter
som inte är väsentliga för analysen har ändrats.
Frågor om att frivilligt delta i studien kan dock
inte ses som avklarade i samband med att ett
samtycke är angivet, utan är något som vi som
forskare haft att förhålla oss till och medvetet
reflektera kring under hela forskningsprocessen
(Miles & Huberman 1994). En intervjusituation
är i sig ett ojämlikt möte, där intervjuaren har ett