Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Projekt för ökat inflytande<br />
i samhället – En stärkt röst<br />
År 2011 beviljades projektet En stärkt röst medel<br />
från Arvsfonden för att öka inflytandet i samhället<br />
för unga med funktionsnedsättning. Projektet<br />
ska både arbeta med att uppmuntra sina<br />
medlemmar att bli mer aktiva att utöva inflytande<br />
i samhället och med medlemsorganisationernas<br />
interna strukturer för att de ska bli bättre<br />
på att föra fram sina åsikter och nå ut till potentiella<br />
medlemmar. Det treåriga projektet har<br />
samlat åtta av de största ungdomsförbunden för<br />
personer med funktionsnedsättningar: Unga Rörelsehindrade,<br />
Svenska Celiakiungdomsförbundet,<br />
Unga Reumatiker, Unga Allergiker, Unga<br />
Hörselskadade, Sveriges Dövas Ungdomsförbund,<br />
Ungdom för Social Hälsa och Unga Synskadade.<br />
Projektets medlemsorganisationer har<br />
sammanlagt cirka <strong>12</strong> 700 medlemmar.<br />
Svenska Celiakiungdomsförbundet är den<br />
största organisationen med cirka 7 500 medlemmar<br />
(En stärkt röst 20<strong>12</strong>). Inom ramen för<br />
projektet ska nätverk för medlemsorganisationerna<br />
startas kring frågor som rör politik och<br />
påverkan, organisation och ledarskap samt ekonomi.<br />
Dessutom ska utbildningar anordnas för<br />
medlemmar och rapporter om organisationernas<br />
förutsättningar tas fram. Förhoppningen är att<br />
projektet ska nå ut både nationellt och lokalt. 5<br />
Som en del av detta har de börjat arbeta med<br />
Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) för mer<br />
tillgänglighet i sitt arbete. Sveriges ungdomsorganisationer<br />
är en paraplyorganisation där 73<br />
ungdomsorganisationer ingår.<br />
170<br />
Svårt att arbeta<br />
långsiktigt och självständigt<br />
En stärkt röst har undersökt förutsättningarna<br />
för de olika medlemsförbundens organisering<br />
och finansiering. Att vara beroende av projektmedel<br />
gör det svårt att arbeta långsiktigt och<br />
ansökningsprocessen kräver också mycket tid<br />
(En stärkt röst 20<strong>12</strong>). Sju av åtta förbund får<br />
statsbidrag och fem av åtta får årligen en summa<br />
pengar från sitt moderförbund. Flera av dem söker<br />
också projektmedel och stöd från fonder och<br />
stiftelser.<br />
I förhållande till sina moderförbund är samtliga<br />
av projektets medlemsorganisationer självständiga.<br />
Det är dock flera som menar att moderförbunden<br />
kan ha svårt att acceptera denna<br />
självständighet och att de fortfarande ser ungdomsförbunden<br />
som en del av moderförbundet.<br />
Generellt anser projektets medlemsorganisationer<br />
att de i större utsträckning skulle vilja bli informerade<br />
och involverade när moderförbunden<br />
ska genomföra aktiviteter som rör unga. Moderförbund<br />
och ungdomsförbund har ofta adjungerade<br />
i varandras styrelser. Det tycks dock<br />
vara vanligare att ungdomsförbunden verkligen<br />
deltar på moderförbundens styrelsemöten än<br />
tvärtom. Huruvida samarbetet mellan moder-<br />
och ungdomsförbund fungerar eller inte tycks i<br />
stor utsträckning vara personbundet (En stärkt<br />
röst 20<strong>12</strong>).<br />
Flera av ungdomsorganisationerna säger sig<br />
vilja bli bättre på påverkansarbete. Vissa arbetar<br />
redan delvis med påverkan, men hos en del<br />
förbund sker detta arbete i mycket liten utsträckning.<br />
En förklaring kan vara att det upplevs som<br />
dyrt att arbeta med påverkan. Enligt rapporten<br />
har flera av förbunden också svårt att rekrytera<br />
ledamöter till sina förbundsstyrelser (En stärkt<br />
röst, 20<strong>12</strong>).
Change language