Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Huruvida unga med funktionsnedsättning har
verklig tillgång till inflytande i samma utsträckning
som andra unga är svårare att uttala sig om utifrån
den statistiska analysen. Men vi ser att unga funktionsnedsattas
möjlighet att bestämma över sitt liv
i många fall inskränks av att gruppen generellt har
svårare att komma in på arbetsmarknaden och i
lägre grad flyttar hemifrån. Det egna inflytandet
kan då sägas minska och vuxenblivandet försenas.
Vi har också visat att unga med funktionsnedsättning
är mindre delaktiga i skolaktiviteter än andra
och att deras inflytande över samhällets stöd och
hur stödet ska utformas brister.
För funktionshinderspolitiken är målen även
kopplade till den strategi som gäller för åren
2011–2016. I uppföljningen av strategin ses de
resultat som de utvalda strategiska myndigheterna
har rapporterat in till Handisam under 2012 som
en utgångspunkt för det kommande arbetet. Det
blir mycket intressant att följa de kommande årens
uppföljningar av funktionshinderspolitiken.
Strategin innehåller några specifika målsättningar
för gruppen unga, som att fler unga ska få arbete
eller utbildning och att ungas möjligheter att
påverka beslut som rör dem själva ska stärkas. I
uppföljningen av strategin är det dock inte uttryckt
att situationen för unga ska särredovisas. Därför
finns det en risk att ungdomsgruppen inte blir
belyst i tillräckligt stor utsträckning för att man
framöver ska kunna uttala sig om utvecklingen för
just denna grupp. Handisam (2012a) konstaterar
i sin första sammanställning av uppföljningen att
det inom många områden fortfarande finns brister
i uppföljningen och att det finns en tydlig risk att
det inte blir möjligt att lyfta de förbättringar som
har skett 2016. Bara 30 procent av myndigheterna
har gjort en mätning i relation till sina delmål. Man
poängterar även att det är särskilt viktigt att insatserna
och uppföljningen förbättras för barn och
unga med funktionsnedsättning.
292
Levnadsvillkoren
varierar utifrån kön
En av funktionshinderspolitikens huvudmål
handlar om jämlikhet i levnadsvillkor för kvinnor
och män med funktionsnedsättning. I analysen
av levnadsvillkoren har vi jämfört situationen
för tjejer med funktionsnedsättning och killar
med funktionsnedsättning. Vi kan konstatera
att det inom de flesta huvudområden både finns
områden där tjejer har bättre levnadsvillkor än
killar och vice versa. Utbildningsområdet är det
område där det tydligast finns en tendens att
något av könen har det bättre än det andra, och
det är tjejer som har en bättre situation än killar.
Detta gäller även för ungdomsgruppen i stort.
När vi jämför levnadsvillkoren mellan könen
ser vi att tjejer med funktionsnedsättning i
större utsträckning är nöjda med sin skolsituation,
kommer överens med sina lärare och har
en högre utbildningsnivå. Tjejer är också i något
högre grad aktiva och positivt inställda till politiska
aktiviteter, de är också i högre grad aktiva
kulturutövare och det finns en tendens att
de motionerar i större utsträckning. Funktionsnedsatta
tjejer har dock i större utsträckning magont,
stressrelaterade symptom, de känner sig i
högre grad otrygga och är i högre grad utsatta på
nätet. En större andel tjejer arbetar deltid och de
upplever i större utsträckning att de har för lite
tid för sin fritid.
Killar med funktionsnedsättning har i högre
grad dåligt i skolan, en högre andel går i särskolan,
de är i större utsträckning arbetslösa och
långtidsarbetslösa och är i högre grad utsatta för
våld. De finns en tendens att killar i något större
utsträckning är aktiva i föreningslivet och de
upplever i större utsträckning att de har lagom
med tid till sin fritid.