25.09.2013 Views

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Huruvida unga med funktionsnedsättning har<br />

verklig tillgång till inflytande i samma utsträckning<br />

som andra unga är svårare att uttala sig om utifrån<br />

den statistiska analysen. Men vi ser att unga funktionsnedsattas<br />

möjlighet att bestämma över sitt liv<br />

i många fall inskränks av att gruppen generellt har<br />

svårare att komma in på arbetsmarknaden och i<br />

lägre grad flyttar hemifrån. Det egna inflytandet<br />

kan då sägas minska och vuxenblivandet försenas.<br />

Vi har också visat att unga med funktionsnedsättning<br />

är mindre delaktiga i skolaktiviteter än andra<br />

och att deras inflytande över samhällets stöd och<br />

hur stödet ska utformas brister.<br />

För funktionshinderspolitiken är målen även<br />

kopplade till den strategi som gäller för åren<br />

2011–2016. I uppföljningen av strategin ses de<br />

resultat som de utvalda strategiska myndigheterna<br />

har rapporterat in till Handisam under 20<strong>12</strong> som<br />

en utgångspunkt för det kommande arbetet. Det<br />

blir mycket intressant att följa de kommande årens<br />

uppföljningar av funktionshinderspolitiken.<br />

Strategin innehåller några specifika målsättningar<br />

för gruppen unga, som att fler unga ska få arbete<br />

eller utbildning och att ungas möjligheter att<br />

påverka beslut som rör dem själva ska stärkas. I<br />

uppföljningen av strategin är det dock inte uttryckt<br />

att situationen för unga ska särredovisas. Därför<br />

finns det en risk att ungdomsgruppen inte blir<br />

belyst i tillräckligt stor utsträckning för att man<br />

framöver ska kunna uttala sig om utvecklingen för<br />

just denna grupp. Handisam (20<strong>12</strong>a) konstaterar<br />

i sin första sammanställning av uppföljningen att<br />

det inom många områden fortfarande finns brister<br />

i uppföljningen och att det finns en tydlig risk att<br />

det inte blir möjligt att lyfta de förbättringar som<br />

har skett 2016. Bara 30 procent av myndigheterna<br />

har gjort en mätning i relation till sina delmål. Man<br />

poängterar även att det är särskilt viktigt att insatserna<br />

och uppföljningen förbättras för barn och<br />

unga med funktionsnedsättning.<br />

292<br />

Levnadsvillkoren<br />

varierar utifrån kön<br />

En av funktionshinderspolitikens huvudmål<br />

handlar om jämlikhet i levnadsvillkor för kvinnor<br />

och män med funktionsnedsättning. I analysen<br />

av levnadsvillkoren har vi jämfört situationen<br />

för tjejer med funktionsnedsättning och killar<br />

med funktionsnedsättning. Vi kan konstatera<br />

att det inom de flesta huvudområden både finns<br />

områden där tjejer har bättre levnadsvillkor än<br />

killar och vice versa. Utbildningsområdet är det<br />

område där det tydligast finns en tendens att<br />

något av könen har det bättre än det andra, och<br />

det är tjejer som har en bättre situation än killar.<br />

Detta gäller även för ungdomsgruppen i stort.<br />

När vi jämför levnadsvillkoren mellan könen<br />

ser vi att tjejer med funktionsnedsättning i<br />

större utsträckning är nöjda med sin skolsituation,<br />

kommer överens med sina lärare och har<br />

en högre utbildningsnivå. Tjejer är också i något<br />

högre grad aktiva och positivt inställda till politiska<br />

aktiviteter, de är också i högre grad aktiva<br />

kulturutövare och det finns en tendens att<br />

de motionerar i större utsträckning. Funktionsnedsatta<br />

tjejer har dock i större utsträckning magont,<br />

stressrelaterade symptom, de känner sig i<br />

högre grad otrygga och är i högre grad utsatta på<br />

nätet. En större andel tjejer arbetar deltid och de<br />

upplever i större utsträckning att de har för lite<br />

tid för sin fritid.<br />

Killar med funktionsnedsättning har i högre<br />

grad dåligt i skolan, en högre andel går i särskolan,<br />

de är i större utsträckning arbetslösa och<br />

långtidsarbetslösa och är i högre grad utsatta för<br />

våld. De finns en tendens att killar i något större<br />

utsträckning är aktiva i föreningslivet och de<br />

upplever i större utsträckning att de har lagom<br />

med tid till sin fritid.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!