Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Det fanns också exempel på detta bland de
unga Ungdomsstyrelsen intervjuade. Vid en särskola
där några elever intervjuades upplevde de
att det fanns starkt begränsade möjligheter att
göra utflykter och studieresor. I det fallet handlade
det om att väldigt höga kostnader förenade
med att lägga om färdtjänsten till något annat
resmål än mellan hemmet och skolan (oavsett
resans längd) och att det saknades möjligheter
att hyra alternativa färdmedel för skolan. En annan
social aktivitet som flera intervjuade lyfte
fram var skolmåltiderna, som de av olika skäl
inte hade möjlighet att ta del av som andra elever,
bland annat på grund av hög ljudvolym.
Självbild och delaktighet
förstärker varandra
Under perioden 2006–2007 genomförde Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM) ett
forskningsprojekt för att identifiera faktorer av
betydelse för att utveckla ökad delaktighet inom
skolan för personer med funktionsnedsättning.
Sju forskningsanalyser genomfördes tillsammans
med en studie om elevers röster om delaktighet.
Sammantaget ger dessa studier olika
ingångar till hur det går att se på delaktighet i
skolan. Bland annat betonades den komplexitet
som finns kopplad till inflytande och delaktighet
för personer med funktionsnedsättning (Bagga-
Gupta 2006). Viljan och syftet med att skapa
möjligheter till inflytande kan ibland krocka
med professionell kontroll och makt. Det är
också viktigt att se personer med funktionsnedsättning
som en heterogen grupp för att alla ska
kunna vara delaktiga och utöva inflytande på
sina villkor. Att inte vara delaktig har en negativ
effekt på självförtroendet som också i sin tur
leder till minskad benägenhet att vara delaktig.
179
Elevers syn på delaktighet
– kompisrelationerna viktiga
Den kanske mest intressanta delstudien handlade
om elevers egna röster om delaktighet och
inkludering, med fokus på elever med funktionsnedsättning
(Specialpedagogiska skolmyndigheten
2008). I gruppintervjuer med elever
beskrivs faktorer som god stämning, elevinflytande
och samverkan mellan elever (såväl utanför
som på lektionstid) som viktiga för att skapa
delaktighet. Inflytande förstås här dels som en
aspekt av delaktighet, för att vara delaktig i något
krävs någon form av inflytande över det.
Dels som en faktor som kan leda till utveckling
av delaktighet. Utformningen av den fysiska
miljön tas också upp som en förutsättning för
delaktighet. I gruppintervjuerna uppmärksammades
några dilemman, till exempel behovet av
vuxenstöd i form av en assistent, samtidigt som
assistenten kan bli ett hinder i kompiskontakten.
I rapporten påpekades också vikten av institutionaliserat
stöd, samtidigt som det finns behov
av flexibilitet och individualisering för att förverkliga
elevinflytandet.
Skolmiljön och tillgång
till stöd viktiga faktorer
I rapporten Delaktighet i skolan (Eriksson 2006b)
beskrevs den då tillgängliga forskningen om
delaktighet. Även där konstaterades att en bra
självbild är viktig för delaktigheten. Delaktighet
kan också tolkas på olika sätt, till exempel
kan den bedömas efter antalet aktiviteter någon
deltar i eller intensiteten i aktiviteten, eller efter
om delaktigheten är uppgiftsorienterad eller
social. Att eleven har stöd i skolan anses enligt
denna studie avgörande för möjligheten till delaktighet,
framförallt stöd i form av en assistent
(Eriksson 2006b). Stödet kan påverka delaktigheten
positivt, men också negativt, vilket lyfts
fram i nästa avsnitt.