Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utveckla skolornas arbete mot kränkande behandling<br />
utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv<br />
Unga med funktionsnedsättning känner sig i<br />
högre grad otrygga eller rädda i skolan. De blir<br />
också i större utsträckning utsatta för mobbning,<br />
en större andel trivs inte i skolan och de är i högre<br />
grad missnöjda med sin utbildning än övriga<br />
unga. Den sämre situationen för unga med funktionsnedsättning<br />
bör återspegla sig tydligare<br />
i skolornas förebyggande arbete, bland annat<br />
i de planer mot diskriminering och kränkande<br />
behandling som uppdateras varje år. Ungdoms-<br />
300<br />
styrelsens förslag på ökade satsningar inom<br />
elevhälsan samt ämnet idrott och hälsa kan även<br />
bidra till detta arbete. Skolinspektionen (20<strong>12</strong>a)<br />
har också uppmärksammat betydande brister i<br />
skolornas arbete mot kränkningar. Arbetet sker<br />
inte heller tillsammans med eleverna i tillräckligt<br />
stor utsträckning. Skolorna ska enligt skollagen<br />
bedriva ett målinriktat arbete för att motverka<br />
kränkande behandling.<br />
Se till att skolorna ger eleverna det särskilda stöd de<br />
har rätt till och överväg att utöka rätten till särskilt<br />
stöd för unga med funktionsnedsättning<br />
Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till de elever<br />
som inte når målen eller riskerar att inte nå<br />
målen. Brister i det särskilda stödet är den vanligaste<br />
kritiken som Skolinspektionen (20<strong>12</strong>a)<br />
riktar mot grundskolor och gymnasieskolor.<br />
Detta riskerar att särskilt drabba unga med funktionsnedsättning.<br />
Utvecklingen på detta område<br />
bör följas noggrant. Det handlar exempelvis om<br />
i vilken mån Skolinspektionens utökade befogenheter<br />
till sanktioner påverkar om skolorna<br />
följer lagen och om det kan behövas ytterligare<br />
regleringar eller stimulanser inom området.<br />
Utöver det bör det övervägas om rätten till särskilt<br />
stöd för unga med funktionsnedsättning bör<br />
utökas till att gälla även för att nå högre betyg<br />
än de lägsta kunskapskraven. Detta för att förverkliga<br />
möjligheten för alla att utvecklas till sin<br />
fulla kapacitet, något som också kan kopplas till<br />
det ungdomspolitiska rättighetsperspektiv som<br />
betonar alla ungas rätt till goda levnadsvillkor.<br />
Hur en sådan reglering i så fall kan se ut behöver<br />
utredas. En viktig förutsättning för detta<br />
är god kunskap hos lärare om hur behov och<br />
möjligheter ser ut för dessa unga (jfr Skolinspektionen<br />
20<strong>12</strong>b). Det har också diskuterats<br />
vilken roll kunskap om funktionsnedsättningar<br />
bör ha i den utbildningsvetenskapliga kärnan<br />
inom lärarutbildningen (prop. 2009/10:89). En<br />
levande diskussion bland skolans personal och<br />
kopplingar till elevhälsan är troligen minst lika<br />
viktiga för att kunna uppmärksamma och möta<br />
behoven hos dessa elever. Här har landets rektorer<br />
och skolhuvudmän ett viktigt ansvar, där<br />
Skolverkets allmänna råd är en god vägledning.
Change language