Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

lar att de aldrig skulle kunna tänka sig att köpa
vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga
skäl än bland tjejer (52 procent jämfört
med 34 procent). Där var det också vanligare att
tjejerna har gjort detta under året (34 procent
jämfört med 23 procent av killarna).
Liknande skillnader fanns när vi tittade på att
ge pengar till organisationer som jobbar med
vissa samhällsfrågor. Det var vanligare att killarna
aldrig skulle kunna tänka sig det (41 procent
jämfört med 24 procent av tjejerna). Även
vad gäller att vara medlem i en organisation som
jobbar för en särskild samhällsfråga var det en
större andel icke aktiva tjejer än killar som sa att
de skulle kunna tänka sig att vara det (53 procent
jämfört med 35 procent) och en större andel
killar än tjejer som sa att de aldrig skulle kunna
tänka sig att vara det (55 procent jämfört med 34
procent). Killar med funktionsnedsättning hade
dock i större utsträckning än tjejer med funktionsnedsättningchattat/debatterat/kommenterat
politik på internet (27 procent jämfört med
cirka 14 procent).
De beskrivna skillnaderna i aktivitet och inställning
till politiska aktiviteter fanns även
bland unga utan funktionsnedsättning, men var
där generellt något mindre.
177
Äldre unga mer politiskt aktiva
För flera av aktiviteterna var det vanligare att
vara aktiv bland 20–25-åringarna än bland
16–19-åringarna inom gruppen med funktionsnedsättning.
Detta gällde att stötta en åsikt i en
samhällsfråga genom att skriva på en namninsamling
på papper, delta i bojkotter/köpstrejker,
köpa vissa produkter av politiska, etiska eller
miljömässiga skäl, vara medlem i en organisation
som jobbar för en speciell samhällsfråga
och ge pengar till en organisation som jobbar
för en speciell samhällsfråga. I att delta i lagliga
demonstrationer/aktioner och i bojkotter/köpstrejker
var det vanligare bland yngre att aldrig
kunna tänka sig att delta.
Politiska samtal
Politisk aktivitet kan även handla om att delta i
politiska samtal. De som deltar i ULF-undersökningarna
har fått uppge hur de gör när folk börjar
samtala om politik: om de inte brukar bry sig,
brukar lyssna utan att lägga sig i, ibland säger
vad de själva tycker eller för det mesta brukar
vara med i diskussionen och säga sin åsikt. Det
fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader
mellan unga med och unga utan funktionsnedsättning.
Vanligast var att vara med och säga
vad man tycker (omkring 42–43 procent i båda
grupperna). Det fanns inte heller några skillnader
mellan könen eller utifrån ålder. Drygt 10
procent bland unga med funktionsnedsättning i
åldern 16–29 år brukar inte lyssna alls.
Det finns också stickprovsundersökningar om
tillgång till det politiska samtalet som kan belysa
denna fråga från ett annat perspektiv. Unga
hörselskadade har regelbundet genomfört tester
av tillgänglighet vid olika seminarier under Almedalsveckan
som visat att tillgängligheten kan
förbättras och att det ibland till och med saknats
teckentolk trots att detta har utannonserats i programmet
(www.uh.se).