Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Politikmål och uppföljning<br />
Ungdomspolitiken<br />
I den ungdomspolitiska skrivelsen (skr 2009/10:53)<br />
En strategi för ungdomspolitiken är de övergripande<br />
målen för ungdomspolitiken att alla unga<br />
ska ha verklig tillgång till välfärd och verklig<br />
tillgång till inflytande. Dessa mål ska genomsyra<br />
politiken på samtliga områden. Ungdomspolitiken<br />
är indelad i fem huvudområden och hälsa<br />
och utsatthet är ett av dessa.<br />
De ungdomspolitiska målen utgår från att en<br />
människas hälsa i hög grad påverkar hennes<br />
livssituation, hennes syn på samhället och hennes<br />
möjlighet till delaktighet. Ungdomspolitiken<br />
är sektorsövergripande, vilket innebär att<br />
ungas villkor ska speglas utifrån en helhet. För<br />
att kunna analysera ungas hälsa och utsatthet<br />
måste man också se individens hälsa i relation<br />
till andra delar i livet. Det finns många delar<br />
som har betydelse för ungas hälsa och välbefinnande.<br />
Enligt den ungdomspolitiska propositionen<br />
Makt att bestämma – rätt till välfärd (prop.<br />
2004/05:2) ska samhället ge alla unga lika förutsättningar<br />
till en god hälsa och trygga levnadsvillkor<br />
oavsett kön, etnicitet, kulturell och<br />
socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning och<br />
funktionshinder.<br />
<strong>12</strong>8<br />
Funktionshinderspolitiken<br />
Folkhälsopolitiken är ett av nio prioriterade områden<br />
i strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken<br />
i Sverige under 2011–2016. De<br />
två inriktningsmålen för folkhälsopolitiken är<br />
dels att uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer<br />
bör uppmärksamma hälsan för personer<br />
med funktionsnedsättning, dels att uppföljningen<br />
av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet<br />
nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta<br />
hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning<br />
(Regeringen 2011).<br />
Det övergripande målet för folkhälsoarbetet<br />
är att skapa förutsättningar för en god hälsa på<br />
lika villkor för hela befolkningen. Målet ska nås<br />
genom insatser av myndigheter, landsting, kommuner<br />
med flera inom ett stort antal politikområden<br />
som har anknytning till elva målområden.<br />
I Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan<br />
(SOU 2000:91) framgår att folkhälsopolitiken<br />
har fokus på bestämningsfaktorer för<br />
hälsa. Istället för att utgå från sjukdomar eller<br />
hälsoproblem vid formulering av mål för folkhälsoarbetet<br />
har utgångspunkten varit faktorer<br />
som bidrar till hälsa och ohälsa. Dit hör samhällsorganisation,<br />
människors livsvillkor samt<br />
levnadsvanor.<br />
Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer<br />
är att målen då kan påverkas genom olika<br />
typer av samhällsinsatser. Det är särskilt angeläget<br />
att folkhälsan förbättras för de grupper i<br />
befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. En<br />
stor grupp människor i samhället har olika typer<br />
av funktionsnedsättning som påverkar deras liv<br />
i vardagen samt deras hälsa.