Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

• En högre andel bland unga med funktionsnedsättning
uppger att de inte alls är intresserade
av samhällsfrågor, 20 procent jämfört med 13
procent bland övriga unga. Dubbelt så stor andel
uppger att de inte alls är intresserade av vad som
händer i andra länder (18 procent jämfört med
9 procent).
• Intresset för politik är lika omfattande som
bland övriga unga, 40 procent av unga med
funktionsnedsättning vill vara med och påverka
den lokala politiken.
• Det är små skillnader mellan unga med funktionsnedsättning
och övriga unga i hur mycket
de deltar i olika politiska aktiviteter och vilken
inställning de har till sådana aktiviteter.
• Det är lika stora andelar, 17 procent, i grupperna
som upplever att de har möjlighet att föra
fram idéer till lokala beslutsfattare, 36 procent
i båda grupperna vet inte hur stora möjligheter
de har att föra fram åsikter till politiker och 47
procent i grupperna anger att de har ganska små
eller små möjligheter att föra fram sådana idéer.
• Omkring 60 procent i båda grupperna vill inte
vara med och påverka i frågor som rör den kommun
de bor i. Av dessa är det en högre andel
bland unga med funktionsnedsättning som inte
vill på grund av att de har lägre tilltro till att
politikerna lyssnar på dem (34 procent jämfört
med 25 procent). Bland övriga unga var det istället
en högre andel som uppgav bristande intresse
(59 procent jämfört med 48 procent).
• En mindre andel bland unga med funktionsnedsättning
kan själva överklaga myndighetsbeslut,
49 procent jämfört med 55 procent bland
övriga unga.
13
• Det är överlag små eller inga skillnader i gruppen
med funktionsnedsättning utifrån ålder och
kön, men tjejer är i något högre grad aktiva och
positivt inställda till politiska aktiviteter jämfört
med killar.
Frågor om inflytande rör de flesta områden. I
kapitlet konstaterar vi att:
• Elevinflytande sedan länge finns inarbetat i de
regelverk som gäller för skolans område. Tidigare
studier har visat att unga med funktionsnedsättning
generellt är delaktiga i skolaktiviteter
i mindre utsträckning än andra unga. Det
finns olika initiativ för att stärka elevers inflytande,
bland annat projekt och informationsmaterial
för att stärka kunskapen hos lärare, unga
själva och föräldrar.
• Kunskapen om inflytande i arbetslivet är begränsad.
Samtidigt ser vi att unga med funktionsnedsättning
i lägre grad har eller har haft
ett arbete och därmed är utestängda från denna
arena.
• Även kunskapen om inflytande på fritiden är
bristfällig. Möjligheterna att fritt bestämma vilka
aktiviteter man ska delta i kan vara begränsade
av vilka stöd som ges och tillgänglighet
inom olika områden. Det finns indikationer på
att inflytandet för unga med funktionsnedsättning
är relativt omfattande på mötesplatser som
riktar sig till unga.
• Flera reformer har genomförts för att stärka
självbestämmande och inflytande för personer
som får stöd via kommunernas socialtjänst. Indikationer
finns om bristande inflytande i vem
som ska ge stöd och hur stödet ska utformas.
Det pågår också arbete för att stärka barns och