25.09.2013 Views

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

värden (SOU 20<strong>12</strong>:72) föreslås Myndigheten<br />

för kulturanalys få till uppgift att utvärdera kulturverksamheten<br />

i studieförbunden. I ett sådant<br />

uppdrag skulle det vara önskvärt att ytterligare<br />

belysa hur gruppen unga med funktionsnedsättning<br />

deltar i studieförbundsverksamhet.<br />

Föreningsliv<br />

I föreningslivet kan unga, utöver att träffa kompisar,<br />

få förståelse för hur samhället fungerar<br />

samt träna på att uttrycka sina åsikter och därigenom<br />

uppleva att de kan vara med och påverka.<br />

Enligt <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong><br />

är unga med funktionsnedsättning i mindre utsträckning<br />

aktiva i föreningslivet än unga utan<br />

funktionsnedsättning så till vida att andelen som<br />

angett att de aldrig deltar i föreningsverksamhet<br />

på sin fritid är större bland unga med funktionsnedsättning,<br />

65 procent jämfört 58 procent.<br />

Jämför vi andelarna som svarat att de deltar i<br />

föreningsverksamhet minst varje vecka eller<br />

varje månad är skillnaderna mellan grupperna<br />

inte signifikanta. Bland unga med funktionsnedsättning<br />

deltog 13,2 procent i en föreningsverksamhet<br />

minst varje vecka. I gruppen med<br />

funktionsnedsättning är killar i större utsträckning<br />

aktiva i föreningslivet än tjejer, en dubbelt<br />

så stor andel är aktiva minst varje vecka (16,4<br />

respektive 8,8 procent). Däremot är det inga signifikanta<br />

skillnader mellan könen om vi ser till<br />

andelen som aldrig deltar i föreningsverksamhet.<br />

Det är inga signifikanta skillnader mellan<br />

den yngre gruppen och den äldre gruppen inom<br />

gruppen med funktionsnedsättning.<br />

I ULF 2008–2011 fick respondenterna svara<br />

på om de var med i en förening, utöver politiskt<br />

parti, fackförening och företagsorganisation. 7<br />

Unga med funktionsnedsättning var med i en<br />

sådan förening i mindre utsträckning än övriga,<br />

44 procent jämfört med 49 procent. Skillnaden<br />

211<br />

mellan grupperna var särskilt stor i gruppen 16–<br />

22 år, där andelarna var 40 procent respektive<br />

47 procent. I den äldre åldersgruppen, 23–29 år<br />

var skillnaderna inte signifikanta. Inom gruppen<br />

med funktionsnedsättning var det heller ingen<br />

signifikant skillnad mellan i vilken utsträckning<br />

tjejer och killar var medlemmar i en förening.<br />

Unga med funktionsnedsättning var också i<br />

mindre utsträckning aktiva i sitt föreningsdeltagande.<br />

8 Bland funktionsnedsatta 16–29-åringar<br />

var 22 procent aktiva i en förening, motsvarande<br />

andel bland övriga var 28 procent. Liksom<br />

i frågan om medlemskap var skillnaden mellan<br />

grupperna större bland 16–22-åringar, 20<br />

procent bland unga med funktionsnedsättning<br />

jämfört med 24 procent bland övriga, medan<br />

det inte finns några signifikanta skillnader i den<br />

äldre gruppen. Det var heller ingen signifikant<br />

skillnad mellan könen i gruppen med funktionsnedsättning. <br />

Funktionshindersorganisationerna<br />

och<br />

den offentliga sektorn<br />

Funktionsnedsattas organisering i egna föreningar<br />

har haft betydelse för framväxten av funktionshinderspolitiken<br />

i Sverige. Genom organisationerna<br />

har medlemmarna framfört krav på<br />

jämlikhet och delaktighet. De första funktionshindersorganisationerna<br />

växte fram samtidigt<br />

med de andra folkrörelserna under andra halvan<br />

av 1800-talet. Under de senaste 30 åren har<br />

många nya organisationer bildats (Lindberg &<br />

Grönvik 2011).<br />

Organisationer för personer med funktionsnedsättning<br />

har relativt omfattande kontakter<br />

med myndigheter och representanter för offentlig<br />

sektor, bland annat spelar funktionshindersorganisationerna<br />

en viktig roll i Handisams<br />

arbete med uppföljningen av strategin av funk-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!