Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
värden (SOU 20<strong>12</strong>:72) föreslås Myndigheten<br />
för kulturanalys få till uppgift att utvärdera kulturverksamheten<br />
i studieförbunden. I ett sådant<br />
uppdrag skulle det vara önskvärt att ytterligare<br />
belysa hur gruppen unga med funktionsnedsättning<br />
deltar i studieförbundsverksamhet.<br />
Föreningsliv<br />
I föreningslivet kan unga, utöver att träffa kompisar,<br />
få förståelse för hur samhället fungerar<br />
samt träna på att uttrycka sina åsikter och därigenom<br />
uppleva att de kan vara med och påverka.<br />
Enligt <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong><br />
är unga med funktionsnedsättning i mindre utsträckning<br />
aktiva i föreningslivet än unga utan<br />
funktionsnedsättning så till vida att andelen som<br />
angett att de aldrig deltar i föreningsverksamhet<br />
på sin fritid är större bland unga med funktionsnedsättning,<br />
65 procent jämfört 58 procent.<br />
Jämför vi andelarna som svarat att de deltar i<br />
föreningsverksamhet minst varje vecka eller<br />
varje månad är skillnaderna mellan grupperna<br />
inte signifikanta. Bland unga med funktionsnedsättning<br />
deltog 13,2 procent i en föreningsverksamhet<br />
minst varje vecka. I gruppen med<br />
funktionsnedsättning är killar i större utsträckning<br />
aktiva i föreningslivet än tjejer, en dubbelt<br />
så stor andel är aktiva minst varje vecka (16,4<br />
respektive 8,8 procent). Däremot är det inga signifikanta<br />
skillnader mellan könen om vi ser till<br />
andelen som aldrig deltar i föreningsverksamhet.<br />
Det är inga signifikanta skillnader mellan<br />
den yngre gruppen och den äldre gruppen inom<br />
gruppen med funktionsnedsättning.<br />
I ULF 2008–2011 fick respondenterna svara<br />
på om de var med i en förening, utöver politiskt<br />
parti, fackförening och företagsorganisation. 7<br />
Unga med funktionsnedsättning var med i en<br />
sådan förening i mindre utsträckning än övriga,<br />
44 procent jämfört med 49 procent. Skillnaden<br />
211<br />
mellan grupperna var särskilt stor i gruppen 16–<br />
22 år, där andelarna var 40 procent respektive<br />
47 procent. I den äldre åldersgruppen, 23–29 år<br />
var skillnaderna inte signifikanta. Inom gruppen<br />
med funktionsnedsättning var det heller ingen<br />
signifikant skillnad mellan i vilken utsträckning<br />
tjejer och killar var medlemmar i en förening.<br />
Unga med funktionsnedsättning var också i<br />
mindre utsträckning aktiva i sitt föreningsdeltagande.<br />
8 Bland funktionsnedsatta 16–29-åringar<br />
var 22 procent aktiva i en förening, motsvarande<br />
andel bland övriga var 28 procent. Liksom<br />
i frågan om medlemskap var skillnaden mellan<br />
grupperna större bland 16–22-åringar, 20<br />
procent bland unga med funktionsnedsättning<br />
jämfört med 24 procent bland övriga, medan<br />
det inte finns några signifikanta skillnader i den<br />
äldre gruppen. Det var heller ingen signifikant<br />
skillnad mellan könen i gruppen med funktionsnedsättning. <br />
Funktionshindersorganisationerna<br />
och<br />
den offentliga sektorn<br />
Funktionsnedsattas organisering i egna föreningar<br />
har haft betydelse för framväxten av funktionshinderspolitiken<br />
i Sverige. Genom organisationerna<br />
har medlemmarna framfört krav på<br />
jämlikhet och delaktighet. De första funktionshindersorganisationerna<br />
växte fram samtidigt<br />
med de andra folkrörelserna under andra halvan<br />
av 1800-talet. Under de senaste 30 åren har<br />
många nya organisationer bildats (Lindberg &<br />
Grönvik 2011).<br />
Organisationer för personer med funktionsnedsättning<br />
har relativt omfattande kontakter<br />
med myndigheter och representanter för offentlig<br />
sektor, bland annat spelar funktionshindersorganisationerna<br />
en viktig roll i Handisams<br />
arbete med uppföljningen av strategin av funk-