Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eller ganska nöjda med utbildningen av unga<br />
med funktionsnedsättning, jämfört med 66 procent<br />
bland övriga unga.<br />
Skillnaderna är något mer markerade mellan<br />
killar som har eller inte har en funktionsnedsättning<br />
(26 procent respektive 13 procent är mycket<br />
eller ganska missnöjda med sin utbildning).<br />
Bland tjejerna är motsvarande andelar 20 respektive<br />
10 procent. Skillnaderna mellan könen<br />
inom gruppen som har en funktionsnedsättning,<br />
och de som inte har det, är dock inte statistiskt<br />
säkerställd.<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har inom ramen för uppdraget<br />
inte haft möjlighet att analysera studieresultat,<br />
trivsel och deltagande i olika ämnen.<br />
Dock kan nämnas att Skolverket fått i uppdrag<br />
att utveckla ämnet idrott och hälsa med utbildningar<br />
och stödmaterial för lärare (Utbildningsdepartementet<br />
2011c). Det handlar bland annat<br />
om att minska frånvaron, och elever med funktionsnedsättning<br />
är en av de grupper som Skolverket<br />
har identifierat i sitt arbete om behov av<br />
förstärkt kunskap.<br />
Utvecklingsmöjligheter<br />
och förväntningar<br />
En viktig dimension i att vara nöjd med sin utbildning<br />
är möjligheten att utvecklas. Betydelsen<br />
av utvecklingsmöjligheter har bland annat<br />
lyfts fram av Barnombudsmannen. I sitt remisssvar<br />
till den skollag som började gälla 2011 underströk<br />
myndigheten alla barns rätt till utveckling<br />
och betydelsen av utmaningar och stimulans<br />
i skolarbetet (Barnombudsmannen 2009).<br />
Barnombudsmannen hade intervjuat barn och<br />
unga med funktionsnedsättning om dessa frågor.<br />
De som intervjuades hade olika erfarenheter av<br />
att få utmaningar och kunna lära sig nya saker.<br />
Några lyfte fram att de inte fått tillräcklig stimulans<br />
och mötts av allt för låga förväntningar.<br />
55<br />
Föräldrars erfarenheter<br />
av barnens skolgång<br />
Det finns funktionshindersorganisationer som<br />
har undersökt föräldrars erfarenheter och upplevelser<br />
av sina barns skolgång (se Handisam<br />
20<strong>12</strong>). Riksförbundet Attention har lyft fram att<br />
nästan en tredjedel av föräldrarna de tillfrågat<br />
upplever att brist på stöd gjort att deras barn har<br />
tvingats att byta skola. En lika stor andel upplever<br />
att brist på stöd lett till mobbning. Nästan<br />
tre fjärdedelar upplevde också att lärarna saknar<br />
tillräcklig kunskap för att kunna anpassa undervisningen<br />
till barnets behov.<br />
När Skolverket har frågat lärare har fyra av<br />
tio bedömt att de saknar tillräckliga kunskaper<br />
för att stödja elever med behov av särskilt<br />
stöd (Handisam 20<strong>12</strong>). Riksförbundet för rörelsehindrade<br />
barn och ungdomar (RBU) har<br />
lyft fram att var femte förälder de riktat sig till<br />
upplevt påtryckningar från antingen skolan eller<br />
kommunen att deras barn ska påbörja särskola<br />
eller rörelsehinderklass, när föräldern har haft<br />
en annan uppfattning. Var tredje förälder anser<br />
att de inte får det särskilda stöd som behövs.<br />
Skolsituationen och skolmiljön beskrivs mer i<br />
detalj i kapitlet om hälsa och utsatthet.
Change language