Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

mas och beslutas. Det kan till exempel uppstå
dilemman när barnens och målsmännens åsikter
går isär. Svaren visade även att det ofta saknas
information som vänder sig direkt till barnen.
Drygt hälften av personalen ansåg att de alltid
kan erbjuda barnen tolk när sådant behov finns.
Inte ens alla tolkcentraler kunde erbjuda barnen
tolk, vilket innebär svårigheter för barn som behöver
tolk när de ska uttrycka sina åsikter. En
fjärdedel av de svarande uppgav att de hade
skriftliga riktlinjer om barns delaktighet (Egen
växtkraft 2010).
Att stärka möjligheterna
till inflytande i habilitering
Det finns också tidigare exempel på att unga sällan
känner sig delaktiga i sin habilitering enligt
en studie genomförd av Region Skåne (2003).
Den visade att habiliteringsarbetet ofta hade ett
familjecentrerat arbetssätt, med fokus på både
föräldrar och barn. Detta innebar ofta att föräldrarnas
delaktighet var det som betonades. Delaktigheten
för barnen själva var relativt låg. De
barn som deltog i studien upplevde sig dock ha
bättre möjlighet att vara delaktiga i beslut som
rörde deras vardags- och fritidsaktiviteter än i
sin habilitering. Att barn med funktionsnedsättning
har svårt att vara delaktiga i sin habilitering
tror författarna har att göra med att omgivningen
i stor utsträckning tillrättalägger och omhuldar
dessa barn, vilket försvårar deras möjlighet att
vara delaktiga på samma sätt som barn utan
funktionsnedsättning som inte omhuldas på
samma sätt.
Även Olin och Ringsby (2006) konstaterar
att en del unga med psykisk eller intellektuell
funktionsnedsättning kan leva under stark social
kontroll från till exempel föräldrar, som grundar
sig i att föräldrarna bryr sig mycket om dem,
men som kan innebära att ungas eget inflytande
188
kan hämmas. I början av 2000-talet gjordes en
nationell satsning på brukarstödscentra för att
öka inflytande och delaktighet särskilt bland utrikesfödda
med funktionshinder. Detta bedömdes
i en utvärdering ha minskat maktobalansen
mellan myndigheter och brukare och stärkt brukarna
genom kunskap. Dock fick satsningen
inte avsedd effekt i det avseendet eftersom endast
1 av 18 projekt ansåg sig ha stärkt denna
grupps situation (Bolling 2007). Satsningen var
inte heller riktad specifikt mot unga.
Arbete för stärkt
inflytande och delaktighet
Det finns flera olika initiativ för att stärka inflytandet
och delaktigheten för barn och unga
i planering och genomförande av stöd och insatser.
Inledningsvis nämndes Socialstyrelsens
arbete. De har också genom sina öppna jämförelser
konstaterat att 81 procent av landets kommuner
och stadsdelar använde sig av specifika
metoder för att öka inflytandet för personer med
funktionsnedsättning och deras anhöriga 2010
(Socialstyrelsen 2012c). Det handlar ofta om
brukarråd, brukarundersökningar och möten
med brukar- och anhörigorganisationer.
En annan typ av utvecklingsarbete handlar om
informations- och utbildningsmaterial. Nämnas
kan boken Barns och ungas rätt i vården (Söderbäck
2010) som beskriver förutsättningarna
att påverka sin vård bland unga med funktionsnedsättning.
Där betonas vikten av att det avsätts
gott om tid för att barnet ska få möjlighet
att förstå och känna sig delaktig. Tillgänglighet,
i form av lokalens och hjälpmedlens utformning
samt samverkan mellan olika instanser är också
viktigt. Personalens sociala kompetens lyfts
också som en avgörande faktor. Hur personalen
kommunicerar med barnen och att barnen får