Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

annat svenska förhållanden på området och vilka
åtgärder som har vidtagits på området. The
Committee on the Rights of Person with Disabilities
(CRPD) har ännu inte behandlat rapporten
(www.ohchr.org).
Den svenska funktionshindersrörelsen har
lämnat en alternativrapport till FN:s kommitté
för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(Handikappförbunden 2011). I rapporten
kritiseras regeringens hantering av arbetet
kring tillgänglighet och flera förslag läggs för
ett bättre genomslag av konventionen, förändrade
lagar och bättre efterlevnad av de regler
som finns idag.
För barn och unga med funktionsnedsättning
gäller även FN:s konvention om barnets rättigheter
(www.unicef.se). Konventionen antogs
av generalförsamlingen 1989 och trädde i kraft
1990. I och med tillkomsten av barnkonventionen
har barn med funktionshinder getts tydliga
egna rättigheter, utöver de allmänna rättigheter
som gäller alla barn.
Barnkonventionen är den första och hittills
enda av de stora konventionerna om mänskliga
rättigheter där funktionsnedsättning räknas upp
som en av grunderna för icke-diskriminering.
Alla rättigheter i konventionen gäller således
även för barn med funktionshinder. De stater
som undertecknat konventionen har en särskild
skyldighet att se till att barn med funktionshinder
kommer i åtnjutande av de rättigheter som
omfattas av konventionen. Därutöver finns
artikel 23 som särskilt riktar sig till barn med
funktionsnedsättning och där de alldeles speciella
behov som dessa barn kan ha lyfts fram. I
artikeln poängteras bland annat att ett barn med
funktionsnedsättning bör ”åtnjuta ett fullvärdigt
och anständigt liv under förhållanden som
29
säkerställer värdighet, främjar självförtroende
och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället”
(www.unicef.se).
För att kunna föra en verksam politik är tillgång
till bra kunskapsunderlag en viktig faktor.
Den svenska statistiken kring barn med
funktionsnedsättning har tidigare kritiserats av
FN:s barnrättskommitté (2009). Kommittén
övervakar de länder som har skrivit under FN:s
barnkonvention. Genom statistiken går det inte
att belysa hur många barn som har funktionsnedsättningar
i Sverige. Kommittén har därför
föreslagit att den systematiska insamlingen av
statistik ska förbättras för att kunna följa levnadsvillkoren
för alla unga och särskilt undergrupper
som de med funktionsnedsättning.