Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sopolitiken lyfts delaktighet och inflytande upp<br />
som viktiga förutsättningar för god hälsa.<br />
I strategin påpekas också att full delaktighet<br />
kräver bättre tillgänglighet, vilket till exempel<br />
berör it-politiken. Till exempel kan delaktigheten<br />
förbättras med hjälp av it-lösningar som alla<br />
kan ta del av, oavsett funktionsförmåga.<br />
I strategin lyfts också vikten av att det civila<br />
samhället får vara medverka i den politiska processen.<br />
Den svenska funktionshindersrörelsen<br />
har en central roll att spela som röstbärare och<br />
opinionsbildare. Regeringen för en dialog med<br />
rörelsen inom ramen för funktionshinderspolitiken<br />
och det är en möjlighet för det civila samhället<br />
att påverka den politiska processen (Socialdepartementet<br />
2011). I anslutning till det kan<br />
även nämnas att Europarådet tillsammans med<br />
det civila samhället har utvecklat en kod för<br />
idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser<br />
(Överenskommelsens uppföljningskansli<br />
2011). I den definieras olika nivåer av<br />
deltagande i en beslutsprocess, vilket kan vara<br />
till stöd för att skapa en gemensam referensram<br />
mellan olika aktörer. <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har i<br />
uppdrag att sprida denna kod. Det finns också<br />
en överenskommelse mellan regeringen, de<br />
idéburna organisationerna samt Sveriges Kommuner<br />
och Landsting inom det sociala området<br />
(Integrations- och jämställdhetsdepartementet<br />
2008). Överenskommelsen bygger på sex principer<br />
om samverkan: självständighet och oberoende,<br />
dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet<br />
och insyn samt mångfald. Den betydelse som<br />
funktionshindersorganisationerna har spelat för<br />
funktionshinderspolitiken och relationen till den<br />
offentliga sektorn beskrivs mer utförligt i kapitel<br />
1 och 6.<br />
160<br />
Ungdomspolitiken<br />
Att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande<br />
är det ena av ungdomspolitikens två övergripande<br />
mål (prop. 2004/05:2). Inflytande och representation<br />
är också ett av Ungdomspolitikens<br />
fem huvudområden. Under hösten 2009 antog<br />
regeringen en förnyad strategi för ungdomspolitiken.<br />
Inom huvudområdet inflytande och<br />
representation lyfts ungas valdeltagande, representation<br />
i formella beslutsorgan, politiska deltagande<br />
och inflytande i kommunerna fram (skr<br />
2009/10:53). Det påpekas också att huvudområdet<br />
berörs av insatser inom demokratipolitiken,<br />
kulturpolitiken och politiken för det civila samhället.<br />
Insatser för att främja ungas möjligheter<br />
till delaktighet, inflytande och representation<br />
görs även direkt inom ungdomspolitiken. Ett av<br />
målen i strategin är att öka ungas delaktighet.<br />
Målet att alla unga ska ha verklig tillgång till<br />
inflytande, innebär att unga ska ha samma möjligheter<br />
som andra att delta aktivt i den demokratiska<br />
processen och påverka förhållanden<br />
i såväl den personliga sfären som samhället i<br />
stort. I strategin påpekas att ungas aktiva deltagande<br />
är viktigt inte bara av rättighetsskäl, utan<br />
också för att deras erfarenheter och perspektiv<br />
är en resurs i beslutsfattandet. Att unga är aktiva<br />
i föreningslivet kan även leda till personlig<br />
utveckling, ökade sociala färdigheter, demokratisk<br />
skolning, ansvarstagande, informellt lärande<br />
och en ökad chans att få jobb (skr 2009/10:53).
Change language