Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rätten till inflytande<br />
fastslagen på många håll<br />
Ungas rätt till inflytande finns fastställd i flera<br />
olika förordningar, konventioner, regeringsskrivelser<br />
och lagar. FN:s konvention om barnets<br />
rättigheter, som Sverige ratificerade 1990, säger<br />
till exempel att barn och unga upp till 18 års ålder<br />
ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter<br />
i frågor som rör dem, och att barnets åsikter<br />
ska ges betydelse i förhållande till ålder och<br />
mognad. Genom åren har flera aktörer förordat<br />
att konventionen ska göras till svensk lag och<br />
regeringen har aviserat att de ska tillsätta en <strong>utredning</strong><br />
om detta (Socialdepartementet 20<strong>12</strong>a).<br />
I FN:s konvention om mänskliga rättigheter<br />
för personer med funktionsnedsättning (Ds<br />
2008:23) säger en av artiklarna uttryckligen att<br />
barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt<br />
uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem,<br />
och att deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande<br />
till deras ålder och mognad på samma<br />
villkor som för andra barn och de ska erbjudas<br />
stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder<br />
för att utöva denna rättighet. Även ungdomspolitiken<br />
som sträcker sig upp till 25 år betonar<br />
vikten av alla ungas rätt till verkligt inflytande,<br />
vilket beskrivs längre fram i avsnittet.<br />
I Svenska funktionshindersrörelsens alternativrapport<br />
till FN:s kommitté för rättigheter för<br />
personer med funktionsnedsättning lyfter Handikappförbunden<br />
brister i Sveriges genomförande<br />
av konventionen och påpekar bland annat<br />
att möjligheten till inflytande måste bli bättre<br />
(Handikappförbunden 2011a). Detta berörs mer<br />
i detalj längre fram i kapitlet.<br />
158<br />
Det finns också flera exempel på hur konventionstexternas<br />
mening återspeglas i svensk lagstiftning.<br />
Socialtjänstlagen (2001:453) 3 kap. 5<br />
§ och lag (1990:52) med särskilda bestämmelser<br />
om vård av unga, LVU, innehåller skrivelser om<br />
barn och ungas rätt att komma till tals. I LSS,<br />
lag (1993:387) om stöd och service till vissa<br />
funktionshindrade, uttrycks att när en insats rör<br />
ett barn ska barnet få relevant information och<br />
ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets<br />
åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till<br />
dess ålder och mognad.<br />
Ett annat exempel är skollagen (20<strong>12</strong>:800) med<br />
bestämmelser om icke-diskriminering, rättigheter<br />
för personer med funktionsnedsättning och<br />
barnets bästa. Barnets inställning ska klarläggas<br />
så långt som möjligt och barn ska fritt kunna uttrycka<br />
åsikter i frågor som rör dem själva.<br />
Flera argument för inflytande kan också lyftas<br />
fram. Exempel på det kan hämtas från en kunskapsöversikt<br />
(Stenhammar 2009) om delaktighet<br />
för barn och unga med funktionsnedsättning<br />
i mötet med samhällets stöd:<br />
• Barn har enligt barnkonventionen rätt att vara<br />
delaktiga och bli lyssnade på i frågor som rör<br />
dem.<br />
• Hälsa och utveckling främjas av delaktighet.<br />
• Barn och vuxna kan ofta ha olika syn på vad<br />
som är viktigt och bedöma situationer och konsekvenser<br />
på olika sätt.<br />
• Barn har ofta betydligt högre kompetens än<br />
vad vuxna tror.
Change language