Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Avslutning
Ungdomsstyrelsen har i det här kapitlet beskrivit
en rad verksamheter som alla, oavsett tematiskt
område eller arbetsmetod, arbetar för att
förbättra levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning.
I den här avslutande delen av
kapitlet lyfter vi fram gemensamma drag i de
presenterade exemplen.
Gemensamma metoder
Många av exemplen spänner över flera av de
tematiska områdena. Att arbeta med individen
utifrån hela dennes livsbild, ett holistiskt arbetssätt,
är en metod som genomsyrar många av
de exempel som beskrivs. I arbetet med denna
heterogena målgrupp använder sig de flesta beskrivna
verksamheterna av flera olika arbetsmetoder.
I rapporten Orka jobba beskrivs hur en multikompetent
personal, som arbetar utifrån olika
professioner, är en av de största framgångsfaktorerna
för projekt som arbetar med att få personer
med funktionsnedsättning att etablera sig
på arbetsmarknaden (Temagruppen Unga i arbetslivet
2012a). I många av de exempel som
kan kopplas till arbetsområdet sker samarbete
mellan myndigheter som Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan. Genom samarbetet kan
projektet skapa sig en helhetsbild över individen.
Därefter kopplas olika insatser till individen
utifrån de behov som finns.
I nästan alla exempel bedrivs någon form av
samarbete mellan olika typer av aktörer, ofta
mellan kommuner, myndigheter och den ideella
sektorn. Ett fungerande samarbete mellan
olika aktörer som är kopplade till individen är
i många av verksamheterna en av de viktigaste
faktorerna för deras framgång. Av de verksamheter
som arbetar med insatser kopplade direkt
282
till personer med funktionsnedsättning är individuellt
stöd genom olika metoder viktigt. Det
kan vara i form av coachning från professionella
som arbetar med den unge eller stöd från omgivningen
som delar med sig av erfarenheter till
jämnåriga. Genom olika stödinsatser stärks ungdomarnas
självkänsla. En viktig del av arbetet är
att ha ett individperspektiv, det vill säga att man
utgår från individers intressen, vilja och behov.
Många av verksamheterna arbetar med kunskapsförmedling
på olika sätt för att motverka
den okunskap och de negativa attityder som
finns kring målgruppen unga med funktionsnedsättning,
så kallat attitydpåverkande arbete.
Utbildningar och workshops är exempel på aktiviteter
som arrangeras för att öka kunskapen,
förändra attityderna och förbättra bemötandet.
För att individen ska utvecklas är det också viktigt
med ett salutogent förhållningssätt, det vill
säga att man fokuserar på styrkorna hos individen
(Temagruppen Unga i arbetslivet 2012a).
Utmaningar
Av de hinder och utmaningar som verksamheterna
lyfter så är det framförallt strukturella hinder
och resursbrister i form av personal och tid
som nämns. Strukturella hinder kan exempelvis
vara att samverkan försvåras av att myndigheter
styrs av olika regelverk. För verksamheter som
arbetar i projektform kan det vara svårt att arbeta
långsiktigt då man inte vet vad som händer
efter projektets slut. En annan svårighet som
lyfts fram av verksamheter som arbetar med
informationsspridning och aktiviteter för unga
med funktionsnedsättning, är att nå ut till målgruppen.
Bland de exempel som presenteras finns både
riktade verksamheter och verksamheter som arbetar
för att integrera målgruppen i öppen verksamhet.
Båda metoderna är viktiga arbetssätt för