Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

More documents

Recommendations

Info

och innebar en i grunden förändrad syn på människor som behöver stöd. Socialtjänstens verksamhet blev mer serviceinriktad och inriktad på stöd till enskilda människor. Sammanfattningsvis kan vi se att den svenska funktionshinderspolitiken genomgått stora förändringar sedan början av 1900-talet. Politiken och den allmänna synen i samhället har förändrats i samspel med varandra. Ibland har politiken varit pådrivande, i andra fall har civilsamhällets organisationer spelat en viktig roll för att förbättra villkor och förutsättningar. En övergripande förändring är att fokus som tidigare ofta har varit att problemet ligger hos individen, gradvis ersatts av fokus på samhällets utformning och hur samhället kan förändras för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning (prop. 1999/2000:79, Lindqvist 2009, Lindberg & Grönvik 2011). Dagens funktionshinderspolitiska mål Den grundläggande principen för dagens funktionshinderspolitik är att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjligheter som andra att vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter. Personer med funktionsnedsättning har samma rätt till självständighet och självbestämmande som andra. Det kan handla om möjligheten till arbete och utbildning, rätten till ekonomisk och social trygghet samt till välbefinnande. Funktionshinderspolitiken är, liksom ungdomspolitiken, tvärsektoriell och genomförs inom samtliga samhällssektorer. De nationella mål som gäller för funktionshinderspolitiken är desamma som i den tidigare nämnda nationella 26 handlingsplanen Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). De tre målen är: 1. En samhällsgemenskap med mångfald som grund. 2. Att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. 3. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska arbetet innebär att: • identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. • förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. • ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I regeringens skrivelse till riksdagen som avsåg uppföljningen av den nationella handlingsplanen (skr 2009/10:166) konstaterade de att det gjorts framsteg på flera områden men att fler åtgärder behövde sättas in och att arbetet behövde effektiviseras. En strategi skulle utformas för de kommande fem årens insatser, där målen skulle bli mer konkreta och lättare att följa upp. Regeringen beslutade om ett antal mål kring arbetets inriktning, där några särskilt prioriterade områden angavs:
Ökad fysisk tillgänglighet Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. It-politiken Tillgängligheten till och användarvänligheten på offentliga webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster. Socialpolitiken Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska öka. Utbildningspolitiken Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga övriga skolformer förbättras. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras. Kultur, medier och idrott Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och idrottslivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet och inom idrottsområdet. Medietjänster och film ska i större utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. 27 Arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden ska öka för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Rättsväsendet Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska stärkas. Transportpolitiken Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitiken Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning.
Page 1: FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
Page 4 and 5: Ungdomsstyrelsen är en myndighet s
Page 6: INNEHÅLL 7 SAMMANFATTNING 23 KAPIT
Page 9 and 10: En bild av unga funktionsnedsattas
Page 11 and 12: Att skillnaderna är genomgående i
Page 13 and 14: • Bland dem som arbetar är en st
Page 15 and 16: • En högre andel bland unga med
Page 17 and 18: • En dubbelt så stor andel bland
Page 19 and 20: Pragmatiska navigatörer De pragmat
Page 21 and 22: olika funktionsnedsättningar eller
Page 23 and 24: nedsättning, inte minst kopplat ti
Page 25 and 26: Inledning Gruppen unga utgörs enli
Page 27: dra fysiska eller psykiska begräns
Page 31 and 32: annat svenska förhållanden på om
Page 33 and 34: Alla syns inte i statistiken I redo
Page 35 and 36: funktionsnedsättning. Enkäten rik
Page 37 and 38: 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Samtlig
Page 39 and 40: anta att gruppen annat till stor de
Page 41 and 42: Övriga metoder I detta kapitel har
Page 43 and 44: Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 45 and 46: Utbildning och lärande Inledning O
Page 47 and 48: Skolverket, som ansvarar för stati
Page 49 and 50: Eftersom det är svårt att erbjuda
Page 51 and 52: Situationen för unga Det saknas de
Page 53 and 54: 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 55 and 56: ”Jag har ju en synnedsättning so
Page 57 and 58: eller ganska nöjda med utbildninge
Page 59 and 60: i olika förutsättningar mellan el
Page 61 and 62: ”De kräver typ att man måste ha
Page 63 and 64: unt skolan ser ut för det är ju m
Page 65 and 66: heter där andelen är drygt 70 pro
Page 67 and 68: Viss minskning av antalet elever Fr
Page 69 and 70: nämnts som en orsak. Med mindre re
Page 71 and 72: kluderas i uppföljningen. De borde
Page 73 and 74: görs av det så kallade SIS-anslag
Page 75 and 76: ter från folkhögskolan. Dessa har
Page 77 and 78: huvuddelen i undersökningen var un
Page 79 and 80:
man slipper betala tillbaka lånet.
Page 81 and 82:
Andra utbildningsformer och lärand
Page 83 and 84:
Skolinspektionen (2009). Skolsituat
Page 85 and 86:
Noter 1 Denna skillnad är signifik
Page 87 and 88:
Arbete och försörjning Inledning
Page 89 and 90:
Försörjning och boende En mer uts
Page 91 and 92:
procent av kvinnorna). Unga som har
Page 93 and 94:
Utsatt ekonomi bekräftad i tidigar
Page 95 and 96:
Inflytande och diskriminering Barns
Page 97 and 98:
Nedsatt arbetsförmåga av betydels
Page 99 and 100:
Långtidsarbetslöshet vanligare, s
Page 101 and 102:
Tabell 3.7. Andel hel- och deltidsa
Page 103 and 104:
ning i synnerhet. Bland unga som va
Page 105 and 106:
aktivitetsersättning har fördubbl
Page 107 and 108:
Tabell 3.10 Anställda och nyanstä
Page 109 and 110:
Tabell 3.12 Antal inskrivna med fun
Page 111 and 112:
Att stärka ungas väg från skola
Page 113 and 114:
Utredningen har fått ett ytterliga
Page 115 and 116:
sättning kan ingå och tio förbun
Page 117 and 118:
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 119 and 120:
Att arbetsgivare saknar kunskap om
Page 121 and 122:
Anpassning och stöd Sysselsatta pe
Page 123 and 124:
Regeringens mål är att 6 procent
Page 125 and 126:
Referenser Andersson, D. (2012). D
Page 127 and 128:
Noter 1 Aktivitetsersättning kan b
Page 129 and 130:
Hälsa och utsatthet Inledning En v
Page 131 and 132:
Hälsoläget bland unga med funktio
Page 133 and 134:
är mycket eller ganska missnöjda
Page 135 and 136:
inte har några stressrelaterade sy
Page 137 and 138:
Även barns och ungas läkemedelsan
Page 139 and 140:
ning som utsätts för hedersrelate
Page 141 and 142:
Utsatthet för mobbning I Ungdomsst
Page 143 and 144:
Utsatthet för våld Andelen unga m
Page 145 and 146:
Utsatt för hot om våld Utsatt fö
Page 147 and 148:
Precis som för övriga unga spelar
Page 149 and 150:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 151 and 152:
ning som vänt sig till någon vuxe
Page 153 and 154:
”En del vågar inte ens berätta
Page 155 and 156:
”Det är ju matsituationen i sån
Page 157 and 158:
Referenser Bräcke diakoni (2011).
Page 159 and 160:
Inflytande och representation Inled
Page 161 and 162:
Funktionshinderspolitiken I regerin
Page 163 and 164:
Inflytande i samhället och över s
Page 165 and 166:
”De som är yngre, på våra somm
Page 167 and 168:
Det är också vanligt att unga, b
Page 169 and 170:
procent att de kände någon som ku
Page 171 and 172:
några sådana initiativ innan vi g
Page 173 and 174:
VISUAL, SONIC AND TEXTED INFORMATIO
Page 175 and 176:
ning. Valforskningsprogrammet vid G
Page 177 and 178:
Små skillnader mellan unga med och
Page 179 and 180:
lar att de aldrig skulle kunna tän
Page 181 and 182:
Det fanns också exempel på detta
Page 183 and 184:
hur miljön runt skolan ser ut för
Page 185 and 186:
Kommunala kartläggningar av ungas
Page 187 and 188:
Utvärdering av socialtjänstens in
Page 189 and 190:
egna ekonomin, regler och rutiner,
Page 191 and 192:
vara delaktiga i besluten är exemp
Page 193 and 194:
Avslutning De statistiska analyser
Page 195 and 196:
Karlsson, K. (2007). Funktionshinde
Page 197 and 198:
Noter 1 Regeringen. Elektronisk kä
Page 199 and 200:
Kultur, fritid och föreningsliv In
Page 201 and 202:
Fritidsvanor Det har sedan länge f
Page 203 and 204:
Tjejer är i högre grad aktiva kul
Page 205 and 206:
derna. Det var dock inga signifikan
Page 207 and 208:
personer som varit med i teatern ha
Page 209 and 210:
jämfört med en femtedel av 20-25-
Page 211 and 212:
till exempel hur barn med funktions
Page 213 and 214:
värden (SOU 2012:72) föreslås My
Page 215 and 216:
Paraplyföreningen för Sveriges un
Page 217 and 218:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 219 and 220:
Några av informanterna berättar d
Page 221 and 222:
”Pendeltågen kanske kunde vara l
Page 223 and 224:
Upplevelse av fritiden Tid till fri
Page 225 and 226:
kulturaktiviteter de ville göra. D
Page 227 and 228:
Hur kan man öka möjligheten till
Page 229 and 230:
Svenska Handikappidrottsförbundet
Page 231 and 232:
från boendeort. I Ungdomsstyrelsen
Page 233 and 234:
Ledarens roll I Handikappförbunden
Page 235 and 236:
Avslutning I det här kapitlet har
Page 237 and 238:
Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig - o
Page 239 and 240:
I normalitetens utmarker - unga mä
Page 241 and 242:
diagnos och/eller är bedömda att
Page 243 and 244:
”De säger att jag ska flytta hem
Page 245 and 246:
De kritiska utmanarna De kritiska u
Page 247 and 248:
sig ha de kunskaper som behövs så
Page 249 and 250:
”Alltså vi människor tolkar sak
Page 251 and 252:
Tabell 7.1 Sammanfattande matris ö
Page 253 and 254:
Referenser Allen, S. (1994). Race,
Page 255 and 256:
Goda exempel Inledning I Ungdomssty
Page 257 and 258:
Individuellt stöd Flera av de verk
Page 259 and 260:
Ungefär hälften, 21 av 41 deltaga
Page 261 and 262:
åde med och utan särskilt behov d
Page 263 and 264:
eller studera. Av dem hade 25 proce
Page 265 and 266:
KomAn - vägar ut i arbetslivet fö
Page 267 and 268:
med ungdomarna i Working together s
Page 269 and 270:
”Alla exempel är inte framgångs
Page 271 and 272:
Sesam Umeå kommun Utbildningsinsat
Page 273 and 274:
Verksamheter Ungdomsråd för unga
Page 275 and 276:
tag. Projektets syfte är att öka
Page 277 and 278:
Attitydskolans arbetssätt bygger p
Page 279 and 280:
etar med kunskapsförmedling och s
Page 281 and 282:
Fritid för alla Stockholms stad Sa
Page 283 and 284:
Våga mötas - om tillgänglighet S
Page 285 and 286:
att stärka levnadsvillkoren för u
Page 287 and 288:
Elektroniska källor www.attitydsko
Page 289 and 290:
287
Page 291 and 292:
Diskussion och utvecklingsområden
Page 293 and 294:
Tvärsektoriella politikområden I
Page 295 and 296:
Rapporten visar att tjejer med funk
Page 297 and 298:
En avgörande faktor för unga funk
Page 299 and 300:
nad på i vilken utsträckning olik
Page 301 and 302:
Utvecklingsområden Öka fokus på
Page 303 and 304:
Alla studie- och yrkesvägledare b
Page 305 and 306:
Förstärk ungas och föräldrars k
Page 307 and 308:
Förbättra den löpande statistike
Page 309 and 310:
Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 311 and 312:
Tematisk analys av villkoren för u
Page 313 and 314:
Svåra psykiska besvär Omfattar in
Page 315:
FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
show all

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?