Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
dra fysiska eller psykiska begränsningar hos individen<br />
som orsakade svårigheter att leva ett liv<br />
som andra. De offentliga insatserna var därför i<br />
huvudsak begränsade till institutioner och hade<br />
en påtaglig medicinsk prägel. Under 1960-talet<br />
skedde gradvis en förändring i synsättet mot att<br />
istället se samhällets utformning som ett problem<br />
för personer med funktionshinder. Funktionshindersorganisationerna<br />
spelade en viktig<br />
roll i att föra in tanken att det var samhället som<br />
skulle förändras, inte individerna, i den samhällspolitiska<br />
debatten.<br />
Under denna tid kom två <strong>utredning</strong>ar som haft<br />
stor betydelse för den offentliga handikappolitiken,<br />
Socialpolitiska kommittén (1958) och Handikapp<strong>utredning</strong>en<br />
(1965).<br />
Som resultat av <strong>utredning</strong>arna slog regeringen<br />
bland annat fast att hjälpen till funktionsnedsatta<br />
skulle utformas som rättigheter. De bidrog<br />
även till att utveckla det miljörelaterade handikapperspektivet,<br />
det vill säga att handikapp i<br />
stor utsträckning var en följd av brister i samhället<br />
och att man genom att förändra samhället<br />
kunde åtgärda problemen. Det miljörelaterade<br />
handikappbegreppet anammades snabbt av handikapprörelsen,<br />
bland annat genom Handikappförbundens<br />
Centralkommittés (HCK:s) program<br />
Ett samhälle för alla (1972).<br />
Det tidigare synsättet att funktionshindrade<br />
skulle anpassas till samhället innebar bland<br />
annat att anstalter för funktionshindrade länge<br />
hade en central ställning inom handikappolitiken.<br />
I och med det nya synsättet började även<br />
vanföreanstalterna, där barn med svåra rörelsehinder<br />
vistades, att avskaffas och de stora institutionerna<br />
för funktionsnedsatta minskade kraftigt<br />
i antal. Normalisering och integrering blev<br />
målet för den nationella handikappolitiken. Barn<br />
och unga med i synnerhet omfattande funktionshinder<br />
hade varit hänvisade till undervisning på<br />
25<br />
särskilda institutioner och vid specialskolor, ofta<br />
långt från föräldrahemmet. Genom en ändring<br />
av skollagen 1962 fick kommunerna skyldighet<br />
att ansvara för undervisningen för alla barn<br />
inom kommunen. Undantaget var särskolan,<br />
som inte blev en kommunal angelägenhet förrän<br />
1992. Integrations<strong>utredning</strong>en (dir. 1978:69)<br />
kom att få stor betydelse för utformningen av<br />
dagens stöd till elever med funktionshinder.<br />
I 1989 års handikapp<strong>utredning</strong> poängterades<br />
flera brister. Bristerna handlade bland annat om<br />
det individuella stödet till personer med omfattande<br />
funktionsnedsättningar, allmän tillgänglighet<br />
och enskildas möjlighet att själva kunna<br />
bestämma och planera sina liv. Utredningens<br />
förslag låg till grund för propositionen Stöd<br />
och service till vissa funktionshindrade (prop.<br />
1992/93:159). I den föreslog regeringen bland<br />
annat en lag (1993:387) om stöd och service till<br />
vissa funktionshindrade (LSS) och en särskild<br />
lag (1993:389) om statlig assistansersättning<br />
(LASS). I samma proposition föreslogs att omsorgslagen<br />
och elevhemslagen skulle upphöra.<br />
Rätten till personlig assistent var en viktig del<br />
i den nya lagen. Följderna blev att omsorgerna<br />
och andra insatser till funktionsnedsatta kommunaliserades.<br />
LSS och LASS infördes 1994.<br />
År 1999 infördes lagen (1999:132) om förbud<br />
mot diskriminering i arbetslivet av personer<br />
med funktionshinder. Det var första gången som<br />
funktionshindrade uttryckligen omfattades av<br />
ett sådant diskrimineringsförbud i lagstiftningen.<br />
År 2000 antog så riksdagen den nationella<br />
handlingsplanen Från patient till medborgare<br />
som sträckte sig fram till 2010. Syftet var att<br />
göra samhället mer tillgängligt och förbättra<br />
bemötandet av personer med funktionsnedsättning<br />
samt stärka deras rättigheter. En ny socialtjänstlag,<br />
SoL, (2001:453) trädde i kraft 2001
Change language