Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

man slipper betala tillbaka lånet. Kännedomen
om detta bedöms dock vara låg, samtidigt som
den individuella prövningen kring synnerliga
skäl bedöms som svårförutsedd.
En del studenter kan allmänt ha svårigheter
för de studieupplägg som finns inom högskolan
och inom vissa ämnen. För de som har behov av
mycket struktur kan problembaserad inledning
och gruppstudier vara svårare.
Studenters erfarenheter
av högskolestudier
Under de senaste åren har flera svenska studier
uppmärksammat situationen för studenter med
funktionsnedsättning (se Björn Milrad 2010).
Samtidigt har ytterligare studier kring tillgänglighet
efterlysts. Marianne Björn Milrad (2010)
har i sin avhandling beskrivit hinder och möjligheter
för studenter med dyslexi. Nio personer
intervjuades och alla var inte unga, så resultaten
bör tolkas med försiktighet. Bland dem fanns
mycket olika erfarenheter av högskolestudier.
Gemensamt för de som hade fått en diagnos tidigt
och haft en ganska problemfri skoltid var
att deras föräldrar tidigt arbetat för detta. Som
tidigare nämnts hade flera av de unga som Ungdomsstyrelsen
intervjuat varit med om att få
diagnoser relativt sent, och i något fall hade föräldrarna
fått arbeta för att få diagnos. Detta understryker
den betydelse som kunskap om stöd
kan ha och den viktiga roll som föräldrarna kan
spela.
Bland de lärare som intervjuades fanns också
många olika synsätt representerade, från att lärarna
upplever sig begränsade i hur mycket stöd
de kan ge, till reflektioner om studenter med
dyslexi ska ha möjlighet att läsa valfri utbildning
(Björn Milrad 2010). Även andra studier
har gjorts utifrån universitetslärares perspektiv
på undervisning (se Eriksson Gustavsson &
Holme 2009).
77
En annan intervjustudie har visat att studenter
med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta ställs
inför dubbla utmaningar. Utöver att tillägna sig
studierna behöver de också lära sig studieteknik
genom de stöd som finns (Eriksson Gustavsson
2011). Tiden är en viktig faktor för studenterna.
Möjligheter till förlängd studietid och studieuppehåll
är av betydelse och många har också en
lägre studietakt än övriga studenter. Som förslag
lades bland annat en tidig individuell uppföljning
av dessa studenters studiesituation och studievardag
för att skapa lika möjligheter för dem
i studierna.
Begränsade möjligheter
till deltidsstudier
Ytterligare en svårighet är att det inte är möjligt
att studera på deltid och samtidigt få aktivitetsersättning.
För de som är i behov av att trappa
upp sina studier efter ett avbrott, exempelvis
på grund av sjukdom, måste därför börja studera
på heltid om de ska ha aktivitetsersättning
fortsättningsvis. Överlag bedömde samordnarna
att reglerna mellan aktivitetsersättning och stöd
från CSN är svåröverskådliga. Det kan också
vara särskilt problematiskt när stöd ska omprövas
för personer med psykisk funktionsnedsättning
eller personer som upplever skov i sin sjukdom.
Detta bedömdes kunna bidra till att en del
personer med funktionsnedsättning väljer bort
högskolestudier om de själva saknar ekonomiska
resurser att finansiera sina studier.
Studenters boendesituation
Bostadsbrist drabbar studenter i allmänhet i de
stora studentstäderna. Samordnarna lyfte fram
att personer med funktionsnedsättning kan bli
särskilt utsatta eftersom anpassning tar tid. Det
kan bli så att de hamnar i en annan del av staden
än andra studenter, vilket kan påverka närheten