Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inflytande och representation<br />
Inledning<br />
Inflytande och delaktighet är prioriterade områden<br />
inom såväl funktionshinderspolitiken som<br />
ungdomspolitiken. De funktionshinderspolitiska<br />
målen handlar bland annat om att samhället<br />
ska utformas så att människor med funktionsnedsättning<br />
i alla åldrar blir fullt delaktiga i<br />
samhället. I detta kapitel beskriver vi möjligheterna<br />
till inflytande i samhället och över sitt<br />
eget liv, politisk representation samt inflytande<br />
och delaktighet inom olika sfärer som skola, arbete,<br />
daglig sysselsättning och fritid. Detta följs<br />
av inflytande och delaktighet i planering och<br />
genomförande av stöd för personer med funktionsnedsättning.<br />
Vi presenterar också ett antal<br />
initiativ som olika samhällsaktörer har tagit för<br />
att stärka ungas inflytande och delaktighet.<br />
Inflytande och delaktighet<br />
Ett sätt att skilja mellan olika grader av påverkan<br />
är att göra en indelning utifrån den så kalllade<br />
inflytandestegen (Arnstein 1969). Denna<br />
sträcker sig från självbestämmande och medbestämmande<br />
som är starka och tydliga former av<br />
inflytande till flera olika relationer som betyder<br />
medverkan i en process, men som inte nödvändigtvis<br />
innebär inflytande. Det kan handla om<br />
rätt att lägga förslag och ge synpunkter, vara<br />
med i en dialog och att bli konsulterad. Den svagaste<br />
formen av delaktighet handlar om att ha<br />
tillgång till information om de frågor som det<br />
beslutas om (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2010).<br />
Kring inflytande bland personer med funktionsnedsättning<br />
diskuteras inflytandefrågor också<br />
157<br />
ibland utifrån empowerment. Ett sätt att definiera<br />
detta är hur marginaliserade grupper genom<br />
engagemang tar makten över sina liv och arbetar<br />
för att förändra strukturella orättvisor (Svensson<br />
& Tideman 2007). Detta kan vara en utgångspunkt<br />
i arbetet för att stärka ungas inflytande.<br />
Inflytande och delaktighet används ofta synonymt.<br />
Delaktighet kan dock vara ett betydligt<br />
bredare begrepp som inte behöver innebära påverkan.<br />
Det kan vara bra att som läsare ha med<br />
sig de olika formerna av inflytande som har beskrivits<br />
här.<br />
Det finns flera utmaningar i att beskriva ungas<br />
inflytande över sitt eget liv och samhället. En av<br />
dem handlar om olika sätt att mäta inflytande.<br />
Detta kan göras genom att fråga unga själva om<br />
hur de upplever inflytande inom olika områden,<br />
genom att studera förutsättningar för inflytande<br />
i form av attityder och resurser eller genom att<br />
analysera de handlingar eller aktiviteter som<br />
unga ägnar sig åt för att påverka eller uttrycka<br />
sin åsikt (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2010).<br />
Vidare finns en trend över längre tid där unga<br />
allt mindre ingår i kollektiva sammanslutningar<br />
och att ungas inflytande i högre grad kanske<br />
förverkligas genom att bygga relationer och nätverk.<br />
Inflytande och delaktighet för unga i stort<br />
är i flera sammanhang villkorat av vilka möjligheter<br />
omgivningen ger, exempelvis i skolan, på<br />
arbetet eller i hemmet. Därför är betydelsen av<br />
kunskap och attityder hos personer som möter<br />
unga med funktionsnedsättning i sin profession,<br />
från skolpersonal till personer inom socialtjänst<br />
och vård, viktiga för att kunna förverkliga inflytandet<br />
för denna grupp.