Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Jämför vi de som aldrig ägnar sig åt kulturaktiviteterna
är skillnaderna mellan könen signifikanta
i samtliga fall utom för att gå på kulturevenemang.
Bland killar med funktionsnedsättning
har nästan tre fjärdedelar svarat att de
aldrig skriver på fritiden, drygt 60 procent syr/
slöjdar aldrig och runt hälften svarar att de aldrig
sjunger/spelar instrument eller besöker bibliotek.
Jämför vi kulturaktiviteter bland unga med
funktionsnedsättning utifrån två åldersgrupper,
16–19 år och 20–25 år, är skillnaderna små.
Den enda statistiskt signifikanta skillnaden mellan
åldersgrupperna finns för att minst en gång
i veckan sjunga/spela, vilket 42 procent i den
yngre gruppen och 29 procent i den äldre gruppen
gör varje vecka. Bland dem som ägnar sig åt
aktiviteten en gång i månaden eller aldrig ägnar
sig åt kulturaktiviteter är det inga signifikanta
skillnader mellan åldersgrupperna i någon av
aktiviteterna.
Att tjejer med funktionsnedsättning i större utsträckning
än killar utövar kultur visades även i
Ungdomsstyrelsens När var hur– om ungas kultur
(Ungdomsstyrelsen 2011). Där undersöktes i
vilken utsträckning unga var kulturutövare, det
vill säga de som svarat att de på sin fritid ägnar
sig åt en kulturaktivitet som de kallar sin egen
och som betyder mycket för dem 2 (se Ungdomsstyrelsen
2011).
I undersökningen var andelen kulturutövare
bland tjejer med funktionsnedsättning 44 procent
jämfört med 28 procent bland killar med
funktionsnedsättning. Andelen kulturutövare
bland tjejer med funktionsnedsättning var även
större än bland övriga. Bland unga utan funktionsnedsättning
var 36 procent av tjejerna och
32 procent av killarna kulturutövare. Urvalet
bland unga med funktionsnedsättning var i undersökningen
litet, vilket gör att resultaten bör
tolkas med viss försiktighet.
202
Mindre skillnader
mellan grupperna i ULF
I Ungdomsstyrelsens bearbetning av Undersökningarna
av levnadsförhållanden, ULF, de sammanslagna
åren 2008–2011 har vi belyst kulturvanor
med hjälp av frågor om i vilken utsträckning
man varit på teater, konsert, museum eller
liknande kulturevenemang, läst böcker samt
lyssnat på talböcker. I resultatet ser vi samma
tendenser men skillnaderna mellan unga med
och unga utan funktionsnedsättning är mindre
än i Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012.
En förklaring till skillnaderna kan vara att definitionen
av gruppen med funktionsnedsättning
delvis ser annorlunda och att de studerade åldersgrupperna
skiljer sig åt i de båda undersökningarna
(se kapitel 1). Frågorna om kulturaktiviteter
är också något annorlunda formulerade.
Enligt ULF-undersökningen har 31 procent av
unga med funktionsnedsättning i åldern 16–29 år
läst böcker på sin fritid varje vecka de senast föregående
12 månaderna. Det är något mindre än
motsvarande andel i ungdomsenkäten (35 procent).
Skillnaden mellan unga med funktionsnedsättning
och övriga är liksom i ungdomsenkäten
inte signifikant.
I gruppen med funktionsnedsättning är det
ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen
som läser varje vecka om vi jämför åldersgrupperna
16–22 år och 23–29 år. Det är det
däremot om vi jämför kön, där en större andel
tjejer än killar läser böcker varje vecka. Bland
16–29-åringarna har 38 procent av tjejerna och
21 procent av killarna läst böcker varje vecka.
Motsvarande andelar bland 16–25-åringarna i
ungdomsenkäten var 41 respektive 26 procent. I
ULF svarade 67 procent av unga med funktionsnedsättning
att de hade läst böcker på sin fritid
de senaste 12 månaderna, cirka en tredjedel
hade alltså inte läst en bok de senaste 12 måna-