Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

derna. Det var dock inga signifikanta skillnader
jämfört med unga utan funktionsnedsättning.
Mönstret att tjejer läser i klart större utsträckning
än killar syns alltså även i ULF, både bland
unga med och unga utan funktionsnedsättning.
I ULF svarade 4,6 procent av unga med funktionsnedsättning
att de under de senaste 12 månaderna
hade lyssnat på talböcker varje vecka.
Det finns ingen signifikant skillnad mellan unga
med och unga utan funktionsnedsättning, men
däremot mellan killar och tjejer bland de med
funktionsnedsättning. Det är en större andel
killar (7,3 procent) än tjejer (2,5 procent) som
har gjort det varje vecka. Bland unga med funktionsnedsättning
har 19 procent lyssnat på talböcker
de senaste 12 månaderna. Här finns det
inga signifikanta skillnader mellan unga med
och unga utan funktionsnedsättning.
Andelen som i ULF uppger att de gått på kulturevenemang
varje vecka de senaste 12 månaderna
är 3,7 procent, en andel som ligger nära
motsvarande andel i ungdomsenkäten (2,9 procent).
I ULF är det ingen signifikant skillnad
mellan unga med och unga utan funktionsnedsättning,
inte heller mellan åldersgrupper eller
mellan kön i gruppen funktionsnedsatta. Andelen
som gått på kulturevenemang de senaste 12
månaderna är 68 procent, både i gruppen med
och i gruppen utan funktionsnedsättning, vilket
innebär att en knapp tredjedel i ungdomsgruppen
inte har gått på ett sådant evenemang det
senaste året.
I analysen av ULF har vi delat upp gruppen
med funktionsnedsättning i de som upplever
att de har ett funktionshinder och de som inte
gör det (se kapitel 1). Det finns dock inga statistiskt
signifikanta skillnader i kulturvanor
mellan gruppen med funktionsnedsättning och
som upplever ett funktionshinder och gruppen
med funktionsnedsättning som inte upplever ett
funktionshinder.
203
Statens kulturråd gjorde 2008 en beskrivning
av kulturvanor bland personer med rörelsehinder
i åldern 16–81 år utifrån ULF (Statens kulturråd
2008). Enligt undersökningen besökte
personer med funktionsnedsättning generellt
kulturaktiviteter i mindre utsträckning än övriga
grupper. Studien visade samtidigt att personer
med rörelsehinder exempelvis läser böcker i
samma utsträckning som den övriga befolkningen
och utredningen konstaterade att gruppen i
relativt stor utsträckning även var utövare inom
flera konstarter.
Funktionsnedsatta i
musik- och kulturskolorna
Musik- och kulturskolorna är landets mest omfattande
kulturverksamhet för barn och ungdomar.
Som samordningsorgan har SMoK, Sveriges
musik- och kulturskoleråd, 3 ett ansvar att
arbeta för att göra verksamheten tillgänglig och
att ge barn och ungdomar med funktionsnedsättningar
möjligheter att vara aktiva kulturskapare
och delta i kulturlivet.
I en studie från 2003 riktad till ledare och lärare
uppgav 19 procent av kulturskolorna att de
hade fler än 10 elever med funktionshinder, 60
procent hade färre än 10 elever, 14 procent hade
inga funktionshindrade elever alls och 7 procent
av skolorna visste inte i vilken utsträckning de
hade elever med funktionsnedsättning. Studien
visade också att tillgänglighet, kompetens, utrustning,
ekonomi, ambitioner och medvetenhet
skiljer sig åt mellan olika kulturskolor (SMoK
2011). Även om det fanns goda ambitioner och
exempel bland skolorna konstaterade utredningen
att det fanns mycket kvar att göra innan
verksamheten var tillgänglig för alla barn och
ungdomar.
Cheferna på skolorna uppgav att det största
hindret för att ta in fler barn med funktionsned-