Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att skillnaderna är genomgående inom flera<br />
områden kan ses som indikationer på brister i<br />
det nuvarande utbildningssystemet i allt från<br />
utbildningens kvalitet, anpassning och stöd i<br />
undervisningen till studiesocial miljö och tillgänglighet.<br />
De flesta unga med funktionsnedsättning går<br />
i grundskolan och gymnasieskolan. Flera studier<br />
pekar på att det trots höga ambitioner fortfarande<br />
finns tendenser att svårigheter främst<br />
läggs på individen när det handlar om studiesituationen<br />
för unga med funktionsnedsättning.<br />
Funktionshinderspolitikens skifte från fokus på<br />
individen till hinder i den omgivande miljön kan<br />
därför inte sägas vara helt genomförd inom skolans<br />
område. Det finns också variationer i vilket<br />
stöd som ges. Elever och deras föräldrar får<br />
ibland ta ett stort eget ansvar för att hävda sina<br />
rättigheter och få stöd.<br />
Inom högskolan har antalet studenter med stöd<br />
för funktionsnedsättning ökat, samtidigt som<br />
det saknas en aktuell bild av funktionsnedsatta<br />
studenters situation i den högre utbildningen<br />
och hur de ser på stödet. Möjligheterna och rätten<br />
till högre utbildning för personer med funktionsnedsättning<br />
kan behöva stärkas.<br />
Tjejer med funktionsnedsättning har överlag<br />
en bättre utbildningssituation än killar med<br />
funktionsnedsättning:<br />
• Tjejer är i högre grad ganska eller mycket nöjda<br />
med sin skolsituation jämfört med killar (66<br />
procent jämfört med 48 procent).<br />
• En högre andel killar bland elever i årskurs 6<br />
och 9 uppger att de inte alls har det bra i skolan<br />
(7 procent jämfört med 4 procent bland tjejer<br />
med funktionsnedsättning).<br />
9<br />
Precis som för den övriga befolkningen finns<br />
också skillnader i utbildningsnivå:<br />
• Bland killar har 7 procent minst en avslutad<br />
högskoleutbildning (om även utbildningar kortare<br />
än tre år räknas med), jämfört med 25 procent<br />
bland tjejer. Det är en högre andel tjejer än<br />
killar som går till högre utbildning.<br />
• Det motsatta gäller för särskolan där det finns<br />
en högre andel killar jämfört med tjejer. Det<br />
finns indikationer på att skolresultaten i större<br />
utsträckning är bättre för tjejer än för killar i<br />
skolformer riktade till unga med funktionsnedsättning.<br />
Dock saknas det inom den officiella<br />
statistiken inom skolområdet möjligheter att<br />
göra analyser utifrån funktionsnedsättning och<br />
därmed även skillnader utifrån ålder och kön<br />
inom denna grupp.<br />
Skillnaderna i utbildningsnivå mellan unga<br />
med och unga utan funktionsnedsättning är tydligare<br />
med stigande ålder, när det har funnits<br />
möjlighet att genomgå gymnasie- och högskoleutbildning.<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s analys visar sammanfattningsvis<br />
flera utvecklingsområden som kan<br />
förbättra förutsättningarna för alla barn, elever<br />
och vuxenstuderande att utvecklas så långt som<br />
möjligt.
Change language