Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Utsatt ekonomi bekräftad
i tidigare analyser
Det finns många sätt att avgränsa gruppen med
funktionsnedsättning och även att mäta ekonomisk
situation. Socialstyrelsen (2010) har i en
genomgång av tidigare studier konstaterat att
dessa ger en entydig bild. Personer med funktionsnedsättning
har en lägre disponibel inkomst
än personer utan funktionsnedsättning.
I jämförelse med övriga befolkningen har färre
en löneinkomst under året och löneinkomsten är
lägre. De är också överrepresenterade bland de
som lever på socialbidrag, ekonomsikt bistånd
och sjukpenning.
Socialstyrelsens (2010) egen bearbetning av
Statistiska centralbyråns undersökning Hushållens
ekonomi (HEK) visar liknande mönster. I
hela befolkningen har män högre lön än kvinnor.
Denna skillnad mellan könen är ännu större
bland personer med funktionsnedsättningar.
Bland hela befolkningen, 20–64 år, hade 5 procent
haft ekonomiskt bistånd någon gång under
2005 eller 2006. Motsvarande andel bland
funktionsnedsatta var 14 procent. Rörelsehinder
är den vanligaste funktionsnedsättningen bland
dem. Samtidigt bör vägas in att funktionshinder
är mer vanligt förekommande bland äldre.
Av undersökningen framgår också att personer
med psykiska funktionshinder är en grupp som
har en särskilt utsatt ekonomisk situation. Dock
är analysen begränsad för just ungdomsgruppen.
För unga i åldern 20–29 år med funktionsnedsättning
eller sjukdom samt hinder i vardagen är
den individuella inkomsten 89 procent av hela
befolkningens inkomster i denna åldersgrupp.
Om analysen istället görs för samtliga inkomster
i hushållet som sedan slås ut på alla som
bor i hushållet är skillnaden betydligt mindre
(98 procent). Andra medlemmar i hushållet kan
då få bära en större del av hushållets kostnader.
91
Boende
Mindre andel har flyttat hemifrån
I rapporten Fokus 11 – en analys av ungas bostadssituation
gjorde Ungdomsstyrelsen (2011)
en tematisk analys av ungas bostadsetablering.
Endast 28 procent bland 18–30-åringar med
funktionsnedsättning 2 hade flyttat hemifrån.
Detta kan jämföras med att det i åldersgruppen
sammantaget var 69 procent som hade flyttat
hemifrån. 3
Av dem som flyttat hemifrån var det något högre
andel bland dem med funktionsnedsättning
som bodde i hyresrätt i första hand (56 procent)
i jämförelse med samtliga unga i åldern 18–30
år (50 procent). Omvänt bodde något färre i bostadsrätt
(15 procent) jämfört med samtliga unga
(20 procent). Att unga med funktionsnedsättning
generellt har lägre disponibel inkomst än övriga
unga kan vara en delförklaring till den minskade
etableringsgraden på bostadsmarknaden.
Även andelen kommuner som anser sig ha
täckt behovet av boende för service och omvårdnad
till personer med funktionsnedsättning
har minskat (Boverket 2011). Andelen har
minskat med 5 procent mellan 2010 och 2011.
År 2011 uppgav 35 procent att de hade behovet
täckt och 41 procent att de räknade med att täcka
behovet genom planerad utbyggnad inom två år.
Större missnöje med
boendesituationen
Unga med funktionsnedsättning är mindre nöjda
med sin boendesituation jämfört med övriga
unga (figur 3.4). Nästan dubbelt så stor andel är
ganska eller mycket missnöjda med sin situation
(19 respektive 9 procent). Det går inte att
se några statistiskt signifikanta skillnader mellan
könen i gruppen med funktionsnedsättning
i detta avseende. De vanligaste anledningarna
som de missnöjda anger är att vilja flytta hemi-