Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kluderas i uppföljningen. De borde också på ett<br />
bättre sätt se till att personalen får kompetensutveckling<br />
och att skolorna blir bättre på att arbeta<br />
strategiskt mot kränkande behandling. Förutom<br />
detta borde uppföljningen av kunskapsutvecklingen<br />
för varje elev också förbättras.<br />
Gymnasieutbildning<br />
för vissa unga<br />
Det finns riksrekryterande gymnasieutbildningar<br />
för personer med funktionsnedsättningar. En<br />
analys av dessa utbildningar med förslag till förändringar<br />
finns i <strong>utredning</strong>en Likvärdig utbildning<br />
(SOU 20<strong>12</strong>:24). Här redogör vi för vi några<br />
resultat i rapporten.<br />
Utbildning för unga<br />
med svåra rörelsehinder<br />
Riksgymnasieutbildning för unga med svåra<br />
rörelsehinder (RgRh) finns i Stockholm, Göteborg,<br />
Umeå och Kristianstad (RgRh). Under läsåret<br />
2011/<strong>12</strong> fanns 136 elever i denna skolform.<br />
Det saknas offentlig statistik om hur stor målgruppen<br />
för denna utbildning är. Den uppskattning<br />
som finns från landets habiliteringar är att<br />
omkring 100 elever per årskull tillhör målgruppen,<br />
och att knappt 40 procent går den aktuella<br />
utbildningen (omkring 0,3 promille av en årskull)<br />
(SOU 20<strong>12</strong>:24). Läsåret 2011/<strong>12</strong> hade omkring<br />
en tredjedel av eleverna Cerebral pares, en<br />
fjärdedel ryggmärgsbråck och en fjärdedel muskelsjukdom.<br />
Mindre vanligt var att till exempel<br />
ha en förvärvad hjärnskada. En elev har ofta mer<br />
än en diagnos.<br />
En gymnasieutbildning omfattar 2 500 poäng.<br />
En relativt stor andel av eleverna når dock inte<br />
utbildningsmålen trots anpassning och lägre<br />
studietakt. Av de <strong>12</strong>1 elever som gick ut läsåren<br />
2008/09 och 2010/11 hade 26 procent högst<br />
69<br />
1 000 gymnasiepoäng och det fanns också flera<br />
elever som lämnat utbildningen helt utan poäng.<br />
De som fått slutbetyg hade i genomsnitt 13,3,<br />
och genomsnittet för riket var dessa år 14,0–<br />
14,1.<br />
Bland de motiv som eleverna anger för att välja<br />
denna skolform är de särskilda förutsättningar<br />
som ges vid skolorna. De har också lyft fram bristande<br />
tillgänglighet vid hemkommunens skola,<br />
behov av habilitering under skoltid, möjligheten<br />
att träffa unga i samma situation och att de<br />
har känt sig isolerade i sin tidigare skola. Utredningen<br />
(SOU 20<strong>12</strong>:24) gjorde bedömningen att<br />
alternativet med riksrekryterande utbildning bör<br />
finnas kvar. Dock bör det göras möjligt för fler<br />
ur målgruppen att studera i, eller i närheten av<br />
sin hemkommun.<br />
Riksgymnasiet för döva och<br />
riksgymnasiet för hörselskadade<br />
För elever med hörselskada, dövhet, dövblindhet<br />
och språkstörning finns utbildning vid fyra<br />
gymnasieskolor i Örebro. Utbildningarna är<br />
riksgymnasiet för döva (RGD) och riksgymnasiet<br />
för hörselskadade (RGH). Gymnasiesärskolan<br />
där har också en utbildning för elever<br />
med hörselskada och dövhet. Det sammanlagda<br />
antalet elever har varit ganska konstant, med<br />
större skiftningar mellan de olika skolorna. Sedan<br />
2003 har det totalt varit mellan 420 och 460<br />
elever vid dessa skolor. Undantaget är det senaste<br />
läsåret med en minskning till 385 elever.<br />
Elevantalet i riksgymnasiet för döva (RGD)<br />
förväntas minska framöver. Detta trots större<br />
elevkullar i grundskolan, med kommande ökat<br />
elevantal i gymnasieålder. Prognosen är gjord<br />
mot bakgrund av att elevantalet minskat under<br />
2000-talet och att Cochlea-implantat har blivit<br />
vanligare och möjliggör annan skolgång. Det är<br />
svårare att bedöma hur utvecklingen kommer
Change language