Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Friluftsliv
Ett annat sätt att röra sig är att vara ute i skog
och mark. Enligt Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät
2012 är unga med funktionsnedsättning i
åldern 16–25 år i högre grad än övriga unga såväl
mycket aktiva som inaktiva, det vill säga att
de i större utsträckning är ute i naturen/fiskar/jagar
både minst en gång i veckan och att de aldrig
är det. Andelen unga med funktionsnedsättning
som är ute i naturen varje vecka är 23 procent,
jämfört med 18 procent bland övriga. Andelen
som aldrig är ute i naturen är bland unga med
funktionsnedsättning 27 procent och bland dem
utan funktionsnedsättning 22 procent. I gruppen
med funktionsnedsättning är tjejer i större
utsträckning ute i naturen än killar, 29 procent
av tjejerna svarar att de är ute minst varje vecka,
motsvarande andel bland killarna är 18 procent.
I ULF 2008–2011 svarade knappt en av fem i
gruppen unga med funktionsnedsättning att de
under de senaste 12 månaderna hade varit ute i
skog och mark flera gånger i veckan eller någon
gång i veckan, 65 procent hade varit ute i skog
och mark någon gång de senaste 12 månaderna.
I ULF finns det inga signifikanta skillnader jämfört
med bland unga utan funktionsnedsättning
eller om man jämför unga med funktionsnedsättning
som har respektive inte har ett funktionshinder.
Liksom i ungdomsenkäten är dock
tjejer ute i skog och mark i signifikant större utsträckning
än killar (70 respektive 58 procent).
I gruppen är även 23–29-åringarna i högre grad
aktiva än 16–22-åringarna (72 procent respektive
59 procent).
Resultaten från studierna är alltså något motstridiga
då unga med funktionsnedsättning både
i störst utsträckning är aktiva och i störst utsträckning
är inaktiva i ungdomsenkäten, medan
det inte finns några statistiskt säkerställda skill-
210
nader mellan grupperna i ULF. Att unga med
funktionsnedsättning både är mest och minst
aktiva kan bero på att det inom gruppen finns
så många olika sorters funktionsnedsättningar,
där vissa i gruppen har svårare att ta sig till och
röra sig i skog och mark. I Handisams undersökning
av kommunernas arbete med funktionshindersfrågorna
(2012b) var endast en tredjedel av
kommunernas friluftsanläggningar tillgängliga,
vilket var sämst av de sex kategorier som frågades
om.
Studieförbund
I ULF-undersökningen fick man även svara
på om man under de senaste två terminerna
gått en kurs eller utbildning som anordnats av
ett studieförbund. Ungefär 6 procent av unga
med funktionsnedsättning svarade att de hade
gjort det. Det fanns inga signifikanta skillnader
jämfört med gruppen unga utan funktionsnedsättning,
inte heller mellan kön eller mellan åldersgrupper
inom gruppen unga med funktionsnedsättning.
Enligt Statistiska centralbyrån är
dock underlaget osäkert och bör tolkas med viss
försiktighet.
I studieförbunden var andelen cirkeldeltagare
med funktionsnedsättning drygt 8 procent
under 2011 (Folkbildningsrådet 2012). Enligt
Folkbildningsrådets statistik deltog under 2011
knappt 3 882 personer med funktionsnedsättning
i åldern 13–24 år i studiecirklar eller annan
folkbildningsverksamhet, 2 866 av dessa deltog
i studiecirklar. Den största gruppen av funktionsnedsatta
som deltog var den med blandade
funktionshinder, därefter följde grupper med utvecklingsstörning
och psykiska funktionshinder.
Av samtliga 13–24-åringar som deltog i studien
var 1 procent unga med funktionsnedsättning.
Enligt utredningen Folkbildningens samhälls-