Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
högsta avslutade utbildning (figur 2.2). Bland<br />
dem som även upplever ett funktionshinder är<br />
andelen hela 30 procent. Bland övriga unga är<br />
denna andel 7 procent.<br />
Omvänt är det en mindre andel funktionsnedsatta<br />
som går vidare till högre studier. I åldersgruppen<br />
23–29 år är det 32 procent med funktionsnedsättning<br />
som har avslutad eftergymnasial<br />
utbildning (motsvarande bland övriga unga<br />
är 43 procent). Bland de som även upplever ett<br />
funktionshinder är andelen betydligt lägre (20<br />
procent). Bland unga med funktionsnedsättning<br />
finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan<br />
könen, och bland dem som även upplever ett<br />
funktionshinder är urvalet i undersökningen för<br />
litet för att kunna göra sådana jämförelser.<br />
Även tidigare undersökningar visar samma<br />
tendenser. Enligt Statistiska centralbyråns bearbetningar<br />
av ULF-undersökningarna är det bland<br />
personer med funktionsnedsättning exempelvis<br />
en betydligt lägre andel som har en avslutad eftergymnasial<br />
utbildning (27 procent, 24 procent<br />
av männen och 30 procent av kvinnorna). Bland<br />
övriga befolkningen är denna andel 42 procent<br />
(Socialdepartementet 20<strong>12</strong>b). Socialstyrelsens<br />
(2010) beräkningar utifrån undersökningen Hushållens<br />
ekonomi visar liknande tendenser. Personer<br />
med syn- eller hörselnedsättningar har dock i<br />
större utsträckning eftergymnasial utbildning än<br />
de med andra funktionsnedsättningar.<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> visar<br />
att en knappt hälften så stor andel av unga i åldern<br />
20–25 år med funktionsnedsättning har en<br />
minst treårig högskoleutbildning jämfört med<br />
övriga unga (5 procent jämfört med 14 procent).<br />
Precis som i befolkningen tenderar det här att<br />
finnas betydande skillnader mellan könen. Av<br />
dem i åldern 20–25 år som har en funktionsned-<br />
50<br />
sättning så har 7 procent av killarna minst har en<br />
avslutad högskoleutbildning (även utbildningar<br />
kortare än tre år inräknade). Motsvarande andel<br />
bland tjejerna är 25 procent. 1<br />
Mindre nöjda med<br />
skolsituationen<br />
Handisam (20<strong>12</strong>) har konstaterat att det finns<br />
begränsad kunskap om hur elever med funktionsnedsättning<br />
ser på skolan i jämförelse med<br />
övriga elever.<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> visar<br />
att unga med funktionsnedsättning i åldern<br />
16–25 år är mindre nöjda med sin skolsituation.<br />
Bland dem är 21 procent ganska eller mycket<br />
missnöjda, jämfört med 8 procent bland övriga<br />
unga (figur 2.2). Det är också en betydligt högre<br />
andel som är mycket missnöjda med sin situation<br />
(6,5 procent jämfört med 1,3 procent bland<br />
övriga unga). Bland unga med funktionsnedsättning<br />
är det en högre andel bland tjejerna som är<br />
ganska eller mycket nöjda jämfört med killarna<br />
(66 procent jämfört med 48 procent).<br />
Statens folkhälsinstitut har i en undersökning<br />
riktad till samtliga elever i skolår 6 och 9 under<br />
2009 konstaterat att en majoritet av landets<br />
elever trivs bra i skolan. Det gäller både elever<br />
med funktionsnedsättning och övriga elever.<br />
För de förstnämnda är det dock genomgående<br />
vanligare att inte trivas i skolan, att vara missnöjd<br />
och att inte komma överens med lärarna<br />
(tabell 2.2). Det är 28,6 procent som aldrig eller<br />
sällan tycker om att gå i skolan jämfört med<br />
21,2 procent av övriga elever (Statens folkhälsoinstitut<br />
2011). Uppgifterna bygger på frågor<br />
till eleverna om hur de har haft det under veckan<br />
före undersökningen.
Change language