Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I Ungdomar, sexualitet och relationer (Magnusson,<br />
Häggström-Nordin 2011) lyfts att umgänget<br />
med jämnåriga oftast ser annorlunda ut<br />
om man har en intellektuell funktionsnedsättning<br />
än det gör för andra ungdomar. Fritiden är<br />
ofta organiserad och arrangerad av vuxna och<br />
inte av ungdomarna själva. Det gör att det är<br />
svårt att vara privat och att hitta en kärleks- eller<br />
sexuell partner eller att utveckla en relation<br />
(Magnusson, Häggström-Nordin 2011). Utifrån<br />
detta är det lätt att förstå att internet erbjuder en<br />
mer privat arena för unga med funktionsnedsättning.<br />
Sociala relationer och stöd<br />
Tidigare forskning har visat att fungerande relationer<br />
till släkt och vänner i tidig ålder är en<br />
viktig faktor både för välmående och för att nå<br />
framgång i vuxenlivet (Socialstyrelsen 2006).<br />
Relationer handlar i detta kapitel om förbindelser<br />
med kompisar och familj, stöd från omgivningen<br />
samt om hur nöjd man är med sitt liv i<br />
helhet.<br />
Större missnöje<br />
med sociala relationer<br />
Beträffande kompisrelationer, framkommer det<br />
i <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> att<br />
unga med funktionsnedsättning i större utsträckning<br />
är mycket eller ganska missnöjda (13,9<br />
procent). Det är nästan tre gånger så hög andel<br />
jämfört med unga utan funktionsnedsättning<br />
där andelen är 4,7 procent (figur 4.10). I ULFundersökningen<br />
framgår även att unga med<br />
funktionsnedsättning i något lägre grad (90,6<br />
procent) än unga utan funktionsnedsättning (95<br />
procent) har en nära vän. I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
intervjuer med unga ger Malin, 21 år, konkreta<br />
exempel på vad som ibland kan vara svårt i sociala<br />
relationer.<br />
146<br />
”Nej, för jag har aldrig fattat hur man<br />
gör för att få vänner och det har jag väl<br />
fattat nu när jag börjat bli vuxen att: jamen<br />
det är ju därför jag tyckt att det varit<br />
så jäkla svårt och inte fattat hur man gör<br />
åh … hit å dit … fast jag har haft vänner<br />
men jag har inte fattat hur man ska umgås<br />
med dem …Och sen om man ska<br />
träffa nya människor så bha shit tänk om<br />
jag kommer sitta där helt tyst, vräka ur<br />
mig något konstigt eller … i fall den är<br />
raka motsatsen till mig så är jag rädd att<br />
den ska bli skitsur på den. Ah, bli elak”<br />
(Malin, 21 år)<br />
Malin ger även exempel på att det ibland kan<br />
underlätta att umgås med andra som har samma<br />
funktionsnedsättning som hon själv har:<br />
”Men det blir på något sätt så att när<br />
man fått en diagnos och går med i Attention,<br />
när man lär sig mer om sin funktionsnedsättning,<br />
man drar sig liksom till<br />
de människor som är lite, inte udda, men<br />
som har typ ADHD eller någonting. Man<br />
drar sig till de människor som man är<br />
mer lik eller vad man säger … man kan<br />
slappna av mer, vara sig själv, man slipper<br />
anstränga sig för att verka normal<br />
typ.”<br />
(Malin, 21 år)<br />
I Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning<br />
(Statens folkhälsoinstitut 2011)<br />
framgår det att andelen elever i årkurs 6 och 9<br />
med funktionsnedsättning som upplever att de<br />
sällan eller aldrig kan få stöd av sina kompisar<br />
är 9,3 procent, vilket kan jämföras med elever<br />
utan funktionsnedsättning där andelen uppgår<br />
till 5,3 procent. Även med sina familjerelationer
Change language