Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Allt fler söker och får stöd. Antalet studenter<br />
med stöd ökade med 22 procent mellan 2008<br />
och 2009. Fram till 2011 har antalet ökat med<br />
ytterligare 27,5 procent. Något som bidrar till<br />
ökad öppenhet är möjligheten att göra anpassat<br />
högskoleprov för personer med dyslexi eller<br />
synskada (se www.studera.nu). Antalet som gör<br />
detta prov har ökat något och våren 20<strong>12</strong> gjorde<br />
knappt 800 elever det.<br />
Erfarenheter från samordnare<br />
för funktionsnedsatta<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har som en del av <strong>utredning</strong>en<br />
bjudit in nätverket för samordnare för<br />
studenter med funktionshinder till en dialog. De<br />
beskrev att de senaste tio åren har inneburit en<br />
stor förändring i högskolevärlden. Funktionshindersfrågorna<br />
har gått från att betraktats som<br />
enskilda studentfrågor till att alla lärare och annan<br />
personal är inblandade. Högskolevärlden<br />
bedömdes dock delvis ha fått en mindre framträdande<br />
roll i funktionshinderspolitiken. Bland<br />
annat nämndes att många bra förslag läggs i<br />
<strong>utredning</strong>en Sänkta trösklar, högt i tak (SOU<br />
20<strong>12</strong>:31), exempelvis för folkhögskolor, men att<br />
akademiska studier delvis hamnar i skymundan.<br />
De konstaterade samtidigt att det saknas bra<br />
statistik som beskriver antalet och situationen<br />
för samtliga personer med funktionsnedsättning<br />
inom högskolan. Den grupp samordnarna kommer<br />
i kontakt med har dock vuxit och flera möjliga<br />
förklaringar gavs:<br />
• Stödet kan ha blivit bättre på lägre studienivåer<br />
och att fler därför har möjlighet att studera på<br />
högskola.<br />
• Fler kan ha fått kännedom om de möjligheter<br />
till stöd som finns.<br />
76<br />
• Ökade svårigheter att komma in på arbetsmarknaden<br />
kan göra att fler påbörjar högskolestudier<br />
och/eller läser längre.<br />
• Högskolan framstår som en etableringsväg och<br />
framtida arbetsgivare.<br />
Personer med dyslexi är den största gruppen<br />
och också den som fram till för några år sedan<br />
växte mest av de som kommer i kontakt med<br />
samordnarna. Under de senaste åren har istället<br />
personer med neuropsykiatriska diagnoser eller<br />
psykisk ohälsa ökat mest.<br />
Hinder i utbildningen<br />
Ett hinder för att påbörja och delta i högskolestudier<br />
nämndes att det finns tendenser att personer<br />
med dyslexi kan ha svårare att komma in<br />
på grund av det nya meritvärderingssystemet.<br />
Detta eftersom lärare på lägre nivåer kan uppmuntra<br />
dem att välja bort franska, tyska och<br />
spanska. Ofta påbörjar de också engelska studier<br />
senare vilket gör det svårare med engelsk<br />
kurslitteratur. Samordnarna efterlyste också en<br />
utveckling av språkverkstäder vid samtliga lärosäten.<br />
Det är också svårt att diagnosticera dyslexi,<br />
inte minst bland nyanlända. I det arbetet bedöms<br />
Norge ha kommit längre än Sverige. Ett problem<br />
är att skolan ska göra <strong>utredning</strong>en samtidigt<br />
som diagnosen är kopplad till en rad rättigheter.<br />
Detta kan möjligen göra att en del underlåter<br />
att ställa diagnoser. Att låta en oberoende part<br />
få ansvar för detta skulle stärka rättssäkerheten.<br />
På vissa håll finns också problem för dyslektiker<br />
att få talböcker i tid. Detta innebär att studierna<br />
försenas och att de riskerar att dra på sig<br />
återbetalningskrav och extra studieskulder. Det<br />
finns dock möjlighet att i efterhand ansöka om<br />
avskrivning av medel från CSN, det vill säga att
Change language