Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

I 54 procent av de granskade verksamheterna
bedömdes att barn och ungdomar alltid, eller i
stort sett alltid, var delaktiga i hur insatsen planerades
och genomfördes, men i 14 procent av
verksamheterna var barnen aldrig eller mycket
sällan delaktiga (Handisam 2012).
En erfarenhet som Socialstyrelsen lyfte fram
var att det kan vara svårt att få till stånd samtal
med barn och unga som bor i bostad med
särskild service enligt LSS. Många av dem har
funktionsnedsättningar som försvårar kommunikationen.
Socialstyrelsen bedömer att det är
angeläget att dessa barn och ungdomar kommer
till tals i ökad utsträckning och myndigheten har
påbörjat ett kompetens- och metodutvecklingsarbete
för att uppnå det (Socialstyrelsen 2011).
Bland de unga som Ungdomsstyrelsen intervjuade
efterlyste flera ett bättre bemötande från
personal i olika verksamheter och en större förmåga
att förstå deras situation, vilket i sin tur
handlar om inflytande. En del som hade hjälpmedel
eller stödpersoner lyfte fram att de fått
vara med och bestämma över stödet, andra påpekade
att mer stöd skulle öka deras möjlighet
att bestämma över sitt liv som i exemplet ovan
för att komma ut i vissa fritidsaktiviteter. Någon
lyfte fram att detta också kan se olika ut i
olika kommuner, till exempel när det gäller att
själv få bestämma tider för ledsagare. Bland de
intervjuade fanns också exempel där föräldrarna
spelat en viktig roll för att veta vilka rättigheter
barnen har och att kämpa för dessa. Genom
dessa berättelser blir det också tydligt just hur
betydelsefulla anhöriga kan vara, och att de barn
och unga som saknar resursstarka föräldrar befinner
sig i en ännu mer utsatt position där de är
än mer beroende av ett fullgott och rättssäkert
stöd från olika samhällsaktörer.
186
Samspelet med
omgivningen
Några avhandlingar belyser att möjligheten till
inflytande för personer med funktionsnedsättning
är mycket varierande och i stor utsträckning
beroende av samspelet mellan brukare och
personal i olika verksamheter. Då en persons
tillgång till inflytande ofta beror på möjligheten
att kommunicera är en del personer med funktionsnedsättning
starkt beroende av personer i
sin omgivning för att kunna utöva inflytande (se
Karlsson 2007, Giertz 2008).
I en kunskapsöversikt om unga vuxna med
lindrig utvecklingsstörning (Stockholms läns
landsting 2009) lyfts bland annat frågan om
inflytande och självbestämmande. Översikten
visar att tidigare studier konstaterat att personer
med utvecklingsstörning generellt har små
möjligheter att påverka sitt liv. Det är till exempel
ovanligt att själv få bestämma boende och
vårdpersonal. Studier har också visat hur samspelet
mellan personal och unga personer med
utvecklingsstörning påverkar möjligheten till
inflytande. Det finns i många fall en maktobalans
där personal och anhöriga ofta befinner sig
i en maktposition gentemot personen med utvecklingsstörning.
Det kan finnas både för- och nackdelar med
närstående som har stor inverkan på en persons
liv. Å ena sidan kan det innebära att den närstående
fattar beslut åt en enskild och att personen
därmed tappar i inflytande. Å andra sidan kan
en närstående vara ett viktigt stöd och en resurs
som kan hjälpa den enskilde att föra fram sina
åsikter. Ett par studier lyfter att i de fall då personer
med utvecklingsstörning har haft möjlighet
till direkt inflytande har det framförallt gällt
beslut som rör deras fritid. Kontroll över den