Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

snarare upplevde att de hade för lite tid för att
ha en fritid (se vidare nästa stycke om upplevda
hinder). Resultatet visar dock att den största andelen
unga med funktionsnedsättning upplever
att de har lagom med fritid.
I gruppen med funktionsnedsättning är det betydligt
vanligare att killar upplever att de har lagom
med tid för sin fritid jämfört med tjejer, 53
procent av killarna har svarat så jämfört med 35
procent av tjejerna. Hela 43 procent av tjejerna
med funktionsnedsättning upplever att de har så
lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det
de vill jämfört med 30 procent av killarna med
funktionsnedsättning. Skillnaden i andelen som
upplever att de har så mycket fritid att de inte
vet vad de ska göra med den är inte signifikant
mellan könen.
Jämfört med gruppen utan funktionsnedsättning
ser vi främst en skillnad mellan andelen
tjejer som ofta känner att de har för mycket
fritid, 22 procent upplever det bland tjejer med
funktionsnedsättning medan andelen bland övriga
tjejer är 6 procent. Jämför vi åldersgrupper
i gruppen med funktionsnedsättning är det inga
signifikanta skillnader mellan hur den yngre och
den äldre gruppen upplever sin fritid.
Upplevda hinder i fritiden
Upplevda hinder på fritiden kan bero på andra
aspekter än bristande tillgänglighet. I Ungdomsstyrelsens
ungdomsenkät 2012 ställdes frågan
om man någon gång avstått från att besöka
eller delta i någon fritidsverksamhet (till exempel
fritidsgård, idrottsförening eller annan
före-ningsverksamhet) på grund av rädsla att bli
dåligt bemött eller illa behandlad. En avsevärt
större andel unga med funktionsnedsättning än
utan funktionsnedsättning svarar att de har gjort
det, 29 procent jämfört med 12 procent. Det
222
finns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan
könen eller mellan den yngre och den äldre
ungdomsgruppen inom gruppen med funktionsnedsättning.
De som svarade att de någon gång avstått från
en fritidsverksamhet fick också frågan om vad
som varit orsaken till att de var rädda att bli dåligt
bemötta eller behandlade. Bland unga med
funktionsnedsättning var kategorin annat den
absolut vanligaste anledningen, som 65 procent
angav. Näst vanligast var att avstå på grund av
rädsla att bli dåligt bemött på grund av sitt utseende,
som 40 procent angav, 11 procent angav
att man var rädd för att bli dåligt bemött på
grund av utländsk bakgrund. Andelen som angav
funktionsnedsättning var 7,8 procent. Resterande
orsaker (religion, ålder, könsidentitet/
könsuttryck, sexuell läggning och kön) angavs
av mindre än 10 procent av de svarande.
Jämfört med unga utan funktionsnedsättning
som svarat att de någon gång avstått på grund
av rädsla att bli dåligt bemött var det bara statistiskt
signifikanta skillnader för orsakerna
sexuell läggning och just funktionsnedsättning.
Gruppen bland unga med funktionsnedsättning
som svarat att de hade avstått från att besöka eller
delta i en fritidsverksamhet är för liten för
att kunna göra en jämförelse mellan kön och åldersgrupper.
I ungdomsenkäten angav även en
signifikant större andel (3,4 procent) unga funktionsnedsatta
än övriga (1,3 procent) att de hade
blivit mobbade eller utfrysta i samband med
idrottsutövande i en förening under det senaste
halvåret.
I Ungdomsstyrelsens utredning om ungas
kulturutövande När var hur – om ungas kultur
(2011) ställdes två frågor till unga med funktionsnedsättning
om eventuella svårigheter att
besöka kulturaktiviteter och att själva utöva de