Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
subventionerad idrott kommer i åtnjutande av<br />
stödet (Socialdepartementet 2011).<br />
Centrum för idrottsforskning (CIF) ska under<br />
20<strong>12</strong> genomföra en fördjupad analys av vad som<br />
kännetecknar en bra föreningsdriven idrottsverksamhet<br />
som får barn och ungdomar att vilja<br />
fortsätta idrotta. De ska peka på goda exempel<br />
samt belysa metoder och arbetssätt inom olika<br />
idrotter där barns och ungdomars bästa tillgodoses<br />
samt göra en studie av hur olika idrottsmiljöer<br />
påverkar barns och ungdomars fysiska<br />
och psykiska utveckling. I studien ska barn och<br />
ungdomar med funktionsnedsättningar särskilt<br />
uppmärksammas.<br />
Framgångsfaktorer<br />
Handikappförbundens samarbetsorgan och<br />
Barnombudsmannen gav 2007 ut skriften Mer<br />
än bara lite kul som byggde på resultaten från<br />
enkätstudien i Fritid för barn och unga med<br />
funktionshinder (Handikappförbundens samarbetsorgan<br />
& Barnombudsmannen 2006, 2007).<br />
I skriften beskrivs framgångsfaktorer bland<br />
kommuner, landsting och frivilligorganisationer<br />
för att få barn och ungdomar med funktionsnedsättning<br />
att vilja och våga börja med en aktivitet<br />
utanför hemmet på sin fritid. Bland faktorerna<br />
märks:<br />
• samverkan mellan olika aktörer<br />
• personlig kontakt i samband med<br />
introduktion<br />
• barnets eget val av aktivitet<br />
• låta barnet prova på i små steg<br />
• personligt stöd till barnet i aktiviteten<br />
• stöd till föreningar och ledare<br />
• kompetensutveckling av ledare och andra<br />
vuxna som möter barnen<br />
• kartläggning och uppföljning av insatser.<br />
230<br />
Samverkan kan ske på en rad olika nivåer och<br />
med olika aktörer inom kommunen, mellan<br />
kommuner samt på länsnivå. De aktörer som enligt<br />
skriften alltid bör ingå i en sådan samverkan<br />
är: kultur- och fritidsförvaltningen eller motsvarande;<br />
barn- och ungdomshabiliteringen; kulturskolan;<br />
ledsagarservice/färdtjänst/assistenter<br />
eller andra nödvändiga stödfunktioner; skolan;<br />
föreningar.<br />
Tidsaspekten, att ge samverkan tid för att<br />
åstadkomma tillgängliga fritidsverksamheter,<br />
lyfts också i skriften som en viktig faktor för att<br />
lyckas.<br />
Den viktigaste faktorn för att lösa frågan om<br />
ett tillgängligt kultur- och fritidsutbud är enligt<br />
skriften att ha ett helhetsperspektiv och reflektera<br />
över samtliga delar som ingår helheten.<br />
Gemensamt för de kommuner som lyckats med<br />
detta är en utvecklad samverkan mellan de olika<br />
aktörer som har betydelse för att skapa ett rikt<br />
fritidsutbud. Var och en av dessa aktörer har ett<br />
tydligt uttalat eget ansvar i samverkansgruppen.<br />
I Mer än bara lite kul menar rapportförfattarna<br />
att de föreningar som satsar på att ta emot unga<br />
med funktionsnedsättningar dessutom får mycket<br />
tillbaka i form av ny och värdefull kunskap<br />
genom möten med deltagare som ställer andra<br />
krav på den egna verksamheten, ökat medlemsantal<br />
och gott rykte. I kapitel 8 ges exempel på<br />
verksamheter som arbetar för att förbättra fritiden<br />
för unga med funktionsnedsättning.
Change language