Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

till exempel hur barn med funktionsnedsättning
kan ha begränsade eller till och med negativa erfarenheter
av såväl lek som fysisk aktivitet. De
kan till exempel ha upplevt utanförskap i relation
till andra barn och under sin skoltid exkluderats
från idrottsundervisningen på grund av
att undervisningen inte har kunnat anpassas eller
att det inte funnits tillgång till idrottshjälpmedel.
Wickman menar att sådana negativa erfarenheter
i hög grad präglar individens förutsättningar
för fortsatt idrottande och frågar sig om flickor
och pojkar med funktionsnedsättningar bedöms
och får sina önskningar respekterade på samma
sätt som barn och unga utan funktionsnedsättning.
Blomdahl och Elofsson försöker i rapporten
Idrott och motion bland ungdomar i särskolan
(2011) förklara orsakerna till att ungdomar i särskolan
i mindre utsträckning än övriga elever
är fysiskt aktiva. Enligt rapporten handlar det
inte om att särskoleelever tycker att idrott och
motion är mindre viktigt än andra ungdomar.
Istället handlar det om att särskoleeleverna oftare
har långsammare inlärningsförmåga, sämre
hälsa och fysisk status, vilket i sig kan vara en
begränsning för att idrotta. Andra hinder kan
vara att vissa föräldrar till särskoleelever inte orkar
stimulera till fysisk aktivitet på samma sätt
som andra föräldrar, beroende på att mer kraft
och energi behöver läggas på att klara vardagen.
Detta kan i sin tur påverkas av möjligheten till
ledsagare eller personlig assistent.
En annan begränsning kan vara att eleverna
inte bor på gångavstånd till sina klasskamrater
och att det kan finnas problem med att ta sig till
och från idrottsaktiviteten, något som unga särskoleelever
har svårare än andra att klara av på
egen hand. Negativa reaktioner på någon som är
209
annorlunda kan bidra till att man inte tycker det
är roligt att gå till träningen utan stannar hemma.
Organiseringen av idrotten kan också spela
in. Dels kanske man tränar med personer i sin
egen åldersgrupp, vilket kan vara svårt då personer
med utvecklingsstörning utvecklas senare
fysiskt. Dels kan det handla om att instruktioner
ges på en abstrakt nivå och kan vara svåra att ta
till sig.
Blomdahls och Elofssons studie avser unga i
särskolan, men vikten av att ledaren instruerar
på ett anpassat sätt nämns även av unga med andra
funktionsnedsättningar som vi intervjuade.
Såhär säger Anna, 20 år med dyslexi, om ledarens
betydelse:
”Om jag får en ny lärare som förklarar i
ord och inte förklarar i bilder, och visar
mig vad jag ska göra då faller det, då
kan jag inte lära mig det. Och jag måste
göra det varje dag om jag ska lära mig
det.”
(Anna, 20 år)