Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

En avgörande faktor för unga funktionsnedsattas
levnadsvillkor är i vilken utsträckning samhället
är tillgängligt och hur samhället bemöter
dem. Tillgänglighetsfrågor berör alla de områden
vi studerat i denna rapport.
I utredningen Bortom fagert tal, om bristande
tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
lades förslaget om en utökad diskrimineringslag
fram, som innebar ett förbud mot diskriminering
i form av bristande tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning. Det är ett steg i rätt
riktning men fler insatser behövs.
I fritidskapitlet har vi beskrivit hur endast hälften
av kommunerna ställer krav på tillgänglighet
när de fördelar bidrag till kulturverksamheter.
Kommunerna har ett ansvar att med hjälp av
måldokument och regler kring finansiering påskynda
arbetet med att tillgängligöra samhället.
Inkludering och särlösning
En viktig fråga när man diskuterar ungas levnadsvillkor
och tillgänglighet till verksamheter
är om de ska ske tillsammans med andra unga,
så kallad inkludering, eller om man ska använda
sig av riktade verksamheter som enbart vänder
sig till unga med funktionsnedsättning, en
så kallad särlösning. Frågan är aktuell inom de
flesta områden vi beskrivit i denna rapport och
kan till exempel röra vilka skolor personer med
funktionsnedsättning ska gå i. Det kan också
gälla fritidsaktiviteter, om det till exempel finns
mötesplatser som vänder sig till både unga med
och unga utan funktionsnedsättning och idrottande
genom handikappidrott eller med andra
unga.
Unga med funktionsnedsättning har rätt att
kunna delta i verksamheter på samma sätt som
andra unga. En förutsättning för detta är att mötesplatser
ska vara öppna för alla. Genom inkluderande
lösningar minskar man utanförskapet
295
som många funktionsnedsatta kan uppleva och
man skapar också en större förståelse för unga
med funktionsnedsättningar bland andra. Det
kan i sin tur leda till att unga funktionsnedsattas
utsatthet i form av mobbning och trakasserier
från andra unga kan minska.
Men det kan också finnas fördelar med riktade
verksamheter. Genom särslösningar kan
unga med funktionsnedsättning lättare känna
att de passar in, de behöver inte förklara sin
funktionsnedsättning eller känna att de behöver
tas hänsyn till på samma sätt som i en inkluderande
lösning. Målet för inkluderande lösningar
måste vara att unga med funktionsnedsättning
kan känna sig lika välkomna där som de gör i
särlösningar.
Eftersom målet i det bredare perspektivet är
ett gemensamt samhälle för alla är det viktigt
att unga som inom vissa områden har särskilda
behov får uppleva att de hör till. Detta bär vi
alla ett gemensamt ansvar för. Den ena formen
behöver dock inte utesluta den andra. Många av
de unga vi intervjuat anser att både riktade och
inkluderande verksamheter är viktiga och att de
kompletterar varandra.
Öka kunskapen
Flera unga vi intervjuat upplever att det behövs
ökad kunskap bland vuxna om vad en funktionsnedsättning
innebär och vad man kan behöva
göra för att möta de olika behov som en person
med funktionsnedsättning kan ha. Det är viktigt
att inte lägga över allt ansvar för att påtala
rättigheter på den unge. Vuxna har en mycket
viktig uppgift att med kunskap och rätt attityder
bemöta unga med funktionsnedsättning på
lämpligt sätt. Det gäller inom flera områden, till
exempel inom skola och fritid, men också för
arbetsgivare och myndighetspersoner.
En ökad kunskap i samhället om funktionsned-