Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”’Jag har ofta mött det inom politiken<br />
att: ’Du som har en funktionsnedsättning<br />
ska väl ägna dig åt handikappolitik?’.<br />
Men det kanske inte jag är intresserad<br />
av. Det är klart, jag har ett personligt intresse<br />
av det, men jag har inte ett professionellt<br />
intresse av det. Det tycker jag att<br />
man får skilja på. Det kanske inte alltid<br />
är så att människor i allmänhet tänker på<br />
det sättet, det tycker jag är ett attitydproblem<br />
generellt i samhället, att man ofta<br />
blir kategoriserad … bara för att du har<br />
en funktionsnedsättning så ska du vara<br />
en representant för funktionsnedsättningskollektivet<br />
eller din funktionsnedsättningsgrupps<br />
perspektiv så att säga.”<br />
(Hugo, 29 år)<br />
Omvänt fanns det också de som inte kände till<br />
att det finns ungdomsorganisationer som tar tillvara<br />
intressen utifrån just dennes funktionsnedsättnings<br />
perspektiv.<br />
Betydelsen av att kunna<br />
kommunicera och samspela<br />
med omgivningen<br />
Genom statistiken kan vi ge en generell bild av<br />
inflytande och viljan att påverka. Dock är det<br />
viktigt att betona att det finns betydande skillnader<br />
mellan unga med olika typer av funktionsnedsättningar.<br />
Enkätundersökningar har också<br />
en inbyggd brist i att en del personer kan ha<br />
svårt eller inte alls kan besvara dem (se kapitel<br />
1). Att kunna kommunicera är en viktig förutsättning<br />
för inflytande och delaktighet. Vissa<br />
barn och unga med funktionsnedsättning kan<br />
ha svårare att kommunicera och uttrycka sina<br />
åsikter, och därmed utöva inflytande. Att kunna<br />
168<br />
kommunicera är en förutsättning för att kunna<br />
påverka och den unge måste ha en utvecklad<br />
samspelskompetens för att utöva sin möjlighet<br />
till delaktighet och inflytande (se Olin & Ringsby<br />
Jansson 2006). När inflytande blir något som<br />
framförallt är möjligt för de som är starka, drivande<br />
och vet hur de ska och har möjlighet att<br />
uttrycka sig, kan det också leda till stora skillnader<br />
i möjligheten att utöva inflytande mellan<br />
olika grupper.<br />
Barbro Blomberg beskriver i sin avhandling<br />
Inklusion en illusion? (Blomberg 2006) hur<br />
personer med funktionsnedsättning kan vara inkluderade<br />
att utöva inflytande inom vissa arenor<br />
men inte inom andra. En del personer kan till<br />
exempel ges stora möjligheter att utöva inflytande<br />
över sina fritidsaktiviteter, samtidigt som<br />
de inte i samma utsträckning kan utöva inflytande<br />
över sin boendesituation. Något som kan<br />
bero på såväl strukturella som individuella hinder<br />
(Blomberg 2006). Med andra ord går det att<br />
befinna sig på olika delar av inflytandestegen<br />
som nämndes i inledningen av kapitlet, beroende<br />
på vilket sammanhang vi talar om.<br />
Maria Larsson Lund (2004) konstaterar i sin<br />
avhandling att faktorer i omgivningen är mer<br />
betydelsefulla än faktorer som har med funktionsnedsättningen<br />
att göra när det kommer till<br />
delaktighet i samhället. Omgivande attityder,<br />
lagar och stödinsatser är av stor betydelse. Vidare<br />
var möjligheten för personer med fysiska<br />
funktionsnedsättningar att vara engagerade i aktiviteter<br />
de själva ansåg som betydelsefulla av<br />
stor betydelse för hur de såg på funktionsnedsättningen<br />
och sina möjligheter. De som fick rätt<br />
typ av stöd upplevde större frihet.<br />
Det finns också flera initiativ som handlar om<br />
att allmänt öka inflytandet för bland annat unga<br />
med funktionsnedsättning. Vi lyfter här fram
Change language