Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hälsoläget bland unga<br />
med funktionsnedsättning<br />
I detta kapitel redovisas hälsoläget för unga med<br />
funktionsnedsättning utifrån främst två enkätstudier,<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong><br />
och Statistiska centralbyråns Undersökningarna<br />
av levnadsförhållanden, ULF, de sammanslagna<br />
åren 2008–2011.<br />
För att definiera gruppen med funktionsnedsättning<br />
har vi använt oss av olika frågor (se kapitel<br />
1). I ULF har vi även definierat en grupp<br />
som har både en funktionsnedsättning och ett<br />
funktionshinder. 1<br />
Gruppen med funktionsnedsättning är heterogen<br />
och hälsoläget kan se olika ut beroende på<br />
vilken funktionsnedsättning som individen har.<br />
Att ha nedsatt syn eller nedsatt hörsel är inte<br />
samma sak som att ha ett rörelsehinder eller<br />
svåra besvär av astma eller allergi. Men att redovisa<br />
unga med funktionsnedsättning i en och<br />
samma grupp ger ändå en möjlighet att göra en<br />
jämförelse mellan unga med funktionsnedsättning<br />
och unga utan funktionsnedsättning.<br />
I detta kapitel redovisar vi först hälsoläget<br />
bland unga med och unga utan funktionsnedsättning.<br />
Därefter ger vi en beskrivning av<br />
levnadsvanor, kränkande behandling, utsatthet<br />
och sociala relationer. De statistiska analyserna<br />
kompletteras med exempel från de intervjuer<br />
som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har gjort med unga själva.<br />
Avslutningsvis för vi ett resonemang om hur<br />
ekonomi, delaktighet och inflytande samt fritid<br />
relaterar till hälsa.<br />
<strong>12</strong>9<br />
Hälsoindikatorer<br />
I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s rapport <strong>Fokus</strong> 07 – en analys<br />
av ungas hälsa och utsatthet användes tre olika<br />
indikatorer på hälsa som hämtades från <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
enkätundersökningar (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong><br />
2007). I detta kapitel används tre likartade<br />
indikatorer på hälsa som hämtats från<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> och<br />
från vår bearbetning av ULF-undersökningarna<br />
de sammanslagna åren 2008–2011. De tre indikatorerna<br />
är:<br />
1. självskattad hälsa<br />
2. stressrelaterade symptom<br />
3. vårdbehov och läkemedelsanvändning.<br />
Den första hälsoindikatorn bygger på ungas<br />
egen uppfattning om sin hälsa. Den andra på<br />
hur ofta unga människor uppger sig lida av olika<br />
stressrelaterade besvär som huvudvärk och<br />
sömnproblem. Medan den tredje utgår från att<br />
om man är i behov av vård eller läkemedel, så är<br />
det ett tecken på någon form av ohälsa.<br />
Självskattad hälsa<br />
Det självskattade hälsotillståndet tar sin utgångspunkt<br />
i att varje individ antagligen själv är<br />
den bäste som kan värdera den subjektiva upplevelsen<br />
av att må bra eller dåligt. I ungdomsenkäten<br />
fick svarspersonerna själva bedöma sitt allmänna<br />
hälsotillstånd. Svarsalternativen utgjorde<br />
en femgradig skala som gick från mycket bra till<br />
mycket dåligt.
Change language