Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 7.1 Sammanfattande matris över skillnader mellan de tre grupperna<br />
De pragmatiska<br />
navigatörerna<br />
De kritiska<br />
utmanarna<br />
De missförstådda<br />
rebellerna<br />
Självbild Strategier<br />
Annorlunda<br />
– men vanlig<br />
Annorlunda<br />
– men kräver<br />
erkännande för<br />
sin särart<br />
Som alla andra<br />
Det är också tydligt i de ungas resonemang att<br />
de snarare ser strukturella än individuella förklaringar<br />
till sina svårigheter, vilket är speciellt<br />
påtagligt i det förhållningssätt som karaktäriserar<br />
de kritiska utmanarna och de missförstådda<br />
rebellerna. I kontakt med olika samhälleliga<br />
institutioner, som skolan och Arbetsförmedlingen,<br />
har de mött attityder och barriärer som<br />
förmedlat att gränsen mellan normalitet och avvikelse<br />
är skarp och otvetydig och därmed i det<br />
närmaste omöjlig för dem att forcera. Genom att<br />
bli utdefinierade från allmänna insatser via Arbetsförmedlingen<br />
eller andra serviceorgan och<br />
hänvisade till speciella åtgärder för människor<br />
med funktionsnedsättning konstrueras också annorlundahet.<br />
Utsätter sig inte för<br />
situationer som de<br />
inte kan hantera<br />
Utmanar normalitetens<br />
gränser och utsätter<br />
sig för utmanande<br />
situationer<br />
Berättar sin egen<br />
historia i syfte att<br />
återupprätta sin<br />
identitet som ”vanlig”<br />
249<br />
Förhållningssätt<br />
till kategorin som<br />
funktionsnedsatt<br />
Omformulerar sina<br />
svårigheter till mer<br />
socialt accepterade<br />
problem<br />
Protesterar mot de<br />
sociala konsekvenser<br />
som funktionsnedsättningen<br />
medför<br />
Markerar avstånd<br />
mot andra i samma<br />
situation som de<br />
själva<br />
Upplevd<br />
tillhörighet<br />
Upplever sig vara<br />
accepterade i<br />
majoritetssamhället<br />
Upplever sig vara<br />
en minoritetsgrupp i<br />
majoritetssamhället<br />
Vill tillhöra majoritetssamhället,<br />
men<br />
upplever sig inte vara<br />
accepterade där<br />
Motbilder och alternativa<br />
handlingsstrategier<br />
Gemensamt för de intervjuade är att de inte<br />
har internaliserat de diagnoser eller kategoriseringen<br />
som funktionsnedsatt som tillskrivs<br />
dem av professionella vårdgivare och andra. De<br />
förnekar inte sina svårigheter, men när de berättar<br />
om sig själva och sina svårigheter använder<br />
de vardagliga termer, där de benämner sig som<br />
bråkiga, udda, stresskänsliga, långsamma eller<br />
mobbade, som bostadslösa eller arbetslösa, men<br />
inte som annorlunda eller avvikare.<br />
Genomgående är att de unga förmedlar en tilltro<br />
till sin egen förmåga att kunna påverka sin<br />
tillvaro, om än i varierande grad och med hjälp<br />
av olika strategier. De ungas sociala identitet är<br />
ett resultat av hur de förhåller sig och anpassar<br />
sig till sociala sammanhang, men också hur de
Change language