Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En studie lyfte fram svårigheten med att dra<br />
generella slutsatser om faktorer som stärker<br />
delaktigheten för personer med funktionshinder<br />
i skolan. Tid, stöd och tillgänglighet beskrevs<br />
som övergripande faktorer som kan spela in<br />
(Palla 2006). I en annan studie beskrevs avgörande<br />
faktorer för delaktighet som ekonomiska<br />
förutsättningar, styrdokument och lagar, skolledarnas<br />
attityder, utformningen av miljön samt<br />
samverkan och samarbete (Bernhanu 2006).<br />
I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s intervjuer med unga<br />
framkom blandade erfarenheter av stöd och inflytande<br />
i skolan. Ibland var det tydligt hur arbetssätt<br />
och rätt form av stöd har fått stor betydelse<br />
för inflytandet i skolan.<br />
”Jag har ju gått specialskola, man är liten<br />
klass och lärarna lyssnar rätt mycket<br />
på eleverna och vad vi tycker. Sen om<br />
tekniska utrustningen inte fungerar går<br />
det snabbt att fixa det, det finns liksom<br />
resurser för det. Jag menar på gymnasiet<br />
i Örebro, vi hade en audionom på skolan,<br />
var det nåt, vi behövde batterier, var det<br />
bara att gå ner och hämta … hade jag<br />
gått i vanlig skola hade problemen nog<br />
varit mer.”<br />
(Amanda, 23 år)<br />
Ambitioner om ökade<br />
möjligheter att välja skola<br />
Ett av delmålen inom funktionshinderspolitiken<br />
är att möjligheten för elever med funktionsnedsättning<br />
att välja skola ska bli bättre. Detta är<br />
ett tydligt sätt att utöva inflytande över sin livssituation.<br />
Skolmyndigheterna har rapporterat att<br />
inga egentliga insatser har gjorts på området<br />
ännu (Skolverket 20<strong>12</strong>).<br />
180<br />
Skolverket hänvisar till en rapport från 2008,<br />
Tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet<br />
för elever med funktionsnedsättning (Skolverket<br />
2008). Där konstaterades att möjligheten<br />
för elever med funktionsnedsättning att välja<br />
skola varierar mellan olika kommuner. I en liten<br />
kommun med litet utbud av skolor går de flesta<br />
elever i den skola som ligger närmast. I större<br />
kommuner kan valmöjligheten ändå begränsas<br />
på grund av bristande bemötande från skolans<br />
sida eller att skolans lokaler inte är tillgängliga.<br />
Skolverket påpekade också att en förutsättning<br />
för att valfriheten även ska innefatta elever med<br />
funktionsnedsättning är att skolors tillgänglighet<br />
förbättras (Skolverket 2008).<br />
Möjligheten till inflytande för dessa elever blir<br />
alltså beroende av tillgängligheten i skolornas<br />
lokaler. En del unga kan också behöva flytta<br />
hemifrån tidigare än andra för att få möjlighet<br />
till en bra skolgång. Bland de unga som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong><br />
intervjuade fanns exempel på hur<br />
val av skola var begränsat och i några fall fanns<br />
en osäkerhet inför möjligheterna att läsa olika<br />
utbildningar beroende på om de var tillgängliga.<br />
”Jag känner inte att jag har så mycket<br />
inflytande. Universitetet är ett stort frågetecken<br />
hur jag ska klara det, och hur<br />
jag ska komma in. Jag har bra betyg men<br />
jag kanske måste höra av mig till flera<br />
utbildningar, bara: ’kan ni ta in mig för<br />
jag har dyslexi’, bara behöva göra det,<br />
hur kul är det liksom?”<br />
(Anna, 20 år)<br />
”Ja det är klart, man tittar ju framförallt<br />
på hur stor skolan är för i regel har ju en<br />
mindre skola större vilja att anpassa sig<br />
om man säger så. Sedan tittar man ju på
Change language