Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tidigare studier har också visat indikationer på<br />
att den ogiltiga frånvaron var högre i den tidigare<br />
obligatoriska särskolan jämfört med i grundskolan.<br />
I särskolan var det omkring tre per 1 000<br />
elever som hade fullständig frånvaro minst en<br />
månad, jämfört med två per 1 000 i grundskolan.<br />
Skolverket (2010b) drog slutsatsen att det<br />
behövs en noggrann uppföljning och stödinsatser<br />
i båda dessa skolformer.<br />
Röster från elever om<br />
grundsärskolan och<br />
gymnasiesärskolan<br />
Det finns studier där elever och föräldrar från<br />
den tidigare obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan<br />
har intervjuats om sina skolupplevelser.<br />
Therése Mineur (2010) vid Högskolan i<br />
Halmstad har i en genomgång av dessa studier<br />
konstaterat att de ger en splittrad bild. Elever<br />
kan uppleva att särskolan genom sina anpassningar<br />
skapar möjligheter, samtidigt som den<br />
”särskoleidentitet” de upplever hämmar dem.<br />
Flera studier gjorda under 2000-talet har visat<br />
att många elever och föräldrar i stort varit<br />
nöjda med skolverksamheten. Samtidigt har<br />
unga själva lyft fram att andra elever ser ner på<br />
dem. Hennes kommande avhandling undersöker<br />
elevers upplevelser av sin skolvardag. <strong>Fokus</strong><br />
kommer att ligga på kunskapsutveckling, delaktighet<br />
och trivsel.<br />
Vid <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s intervjuer med unga<br />
berördes också frågor om särskolan. Det har under<br />
en tid funnits en diskussion om enskilda fall,<br />
där personer som bör gå i grundskolan istället<br />
har placerats i grundsärskola. Samtidigt är det<br />
viktigt att inte bortse från de behov som denna<br />
skolform möter.<br />
66<br />
”Jag har gått i särskolor hela vägen.<br />
Dom råkade först placera mig när jag<br />
skulle flyttas över till gymnasiet, till andra<br />
nivån, då råkade de sätta mig i för<br />
svår skola liksom. Det tyckte jag var väldigt<br />
klantigt för då missade jag ett år liksom<br />
i stället kan man säga. Dom råkade<br />
sätta mig i helt fel skola liksom. Det var<br />
inte nån särskola, det var alldeles för<br />
svår skola, det var en vanlig klass, det<br />
var för mycket liksom. Jag fick en alldeles<br />
för svår bok som jag skulle jobba i<br />
och sådär, det funkade inte. Det var alldeles<br />
för fort takt för mig liksom.”<br />
(Jessica, 27 år)<br />
Gymnasiesärskolan<br />
Precis som i grundsärskolan är unga som går<br />
i gymnasiesärskolan en heterogen grupp. Det<br />
finns betydande skillnader i både behov och<br />
möjligheter.<br />
En viss ökning av antalet elever<br />
Läsåret 2010/11 var det omkring 9 300 elever<br />
som studerade i gymnasiesärskolan, 41 procent<br />
tjejer och 59 procent killar (www.skolverket.se).<br />
Andelen unga som går i gymnasiesärskolan har<br />
ökat sedan början av 1990-talet. Från att läsåret<br />
1992/93 ha varit 0,9 procent av en årskull, har<br />
andelen som går i gymnasiesärskolan ökat till<br />
1,8 procent 2009/10 (SOU 2011:8). Ökningstakten<br />
har dock minskat och kan förväntas minska<br />
ytterligare framöver. Det finns stora variationer<br />
mellan olika kommuner i hur stor andel unga<br />
som går i gymnasiesärskolan.<br />
Vad som har orsakat denna förändring är omdiskuterat<br />
(SOU 2011:8). En trend som kan ha<br />
betydelse är att diagnoser och <strong>utredning</strong>ar har<br />
blivit vanligare. Kommunaliseringen av skolan<br />
och ekonomiska nedskärningar har också
Change language