Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

More documents

Recommendations

Info

Avslutning Ungdomsstyrelsen har i det här kapitlet beskrivit en rad verksamheter som alla, oavsett tematiskt område eller arbetsmetod, arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning. I den här avslutande delen av kapitlet lyfter vi fram gemensamma drag i de presenterade exemplen. Gemensamma metoder Många av exemplen spänner över flera av de tematiska områdena. Att arbeta med individen utifrån hela dennes livsbild, ett holistiskt arbetssätt, är en metod som genomsyrar många av de exempel som beskrivs. I arbetet med denna heterogena målgrupp använder sig de flesta beskrivna verksamheterna av flera olika arbetsmetoder. I rapporten Orka jobba beskrivs hur en multikompetent personal, som arbetar utifrån olika professioner, är en av de största framgångsfaktorerna för projekt som arbetar med att få personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden (Temagruppen Unga i arbetslivet 2012a). I många av de exempel som kan kopplas till arbetsområdet sker samarbete mellan myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Genom samarbetet kan projektet skapa sig en helhetsbild över individen. Därefter kopplas olika insatser till individen utifrån de behov som finns. I nästan alla exempel bedrivs någon form av samarbete mellan olika typer av aktörer, ofta mellan kommuner, myndigheter och den ideella sektorn. Ett fungerande samarbete mellan olika aktörer som är kopplade till individen är i många av verksamheterna en av de viktigaste faktorerna för deras framgång. Av de verksamheter som arbetar med insatser kopplade direkt 282 till personer med funktionsnedsättning är individuellt stöd genom olika metoder viktigt. Det kan vara i form av coachning från professionella som arbetar med den unge eller stöd från omgivningen som delar med sig av erfarenheter till jämnåriga. Genom olika stödinsatser stärks ungdomarnas självkänsla. En viktig del av arbetet är att ha ett individperspektiv, det vill säga att man utgår från individers intressen, vilja och behov. Många av verksamheterna arbetar med kunskapsförmedling på olika sätt för att motverka den okunskap och de negativa attityder som finns kring målgruppen unga med funktionsnedsättning, så kallat attitydpåverkande arbete. Utbildningar och workshops är exempel på aktiviteter som arrangeras för att öka kunskapen, förändra attityderna och förbättra bemötandet. För att individen ska utvecklas är det också viktigt med ett salutogent förhållningssätt, det vill säga att man fokuserar på styrkorna hos individen (Temagruppen Unga i arbetslivet 2012a). Utmaningar Av de hinder och utmaningar som verksamheterna lyfter så är det framförallt strukturella hinder och resursbrister i form av personal och tid som nämns. Strukturella hinder kan exempelvis vara att samverkan försvåras av att myndigheter styrs av olika regelverk. För verksamheter som arbetar i projektform kan det vara svårt att arbeta långsiktigt då man inte vet vad som händer efter projektets slut. En annan svårighet som lyfts fram av verksamheter som arbetar med informationsspridning och aktiviteter för unga med funktionsnedsättning, är att nå ut till målgruppen. Bland de exempel som presenteras finns både riktade verksamheter och verksamheter som arbetar för att integrera målgruppen i öppen verksamhet. Båda metoderna är viktiga arbetssätt för
att stärka levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning. Riktade verksamheter kan vara viktiga för att stärka en grupps självkänsla och skapa trygghet, men det finns också en problematik i att gruppera unga med funktionsnedsättning då gruppen består av individer med olika förutsättningar och behov. Återigen är det därför viktigt med ett individperspektiv. Likväl är det viktigt för öppna verksamheter att kontinuerlig arbeta med tillgänglighet och se till att det finns kunskap om olika funktionsnedsättningar, för att kunna bedriva ett inkluderande arbete så att alla känner sig välkomna. Av de presenterade verksamheterna riktas flertalet till målgruppen unga med funktionsnedsättning generellt, men det finns också verksamheter som riktar sig till unga med specifika funktionsnedsättningar. Utifrån vårt urval kan vi dock inte redogöra för om det saknas några 283 speciella grupper av funktionsnedsatta i de beskrivna exemplen. Vi kan inte heller redogöra för om verksamheterna lockar tjejer i större utsträckning än killar, eller om personer från en viss socioekonomisk bakgrund deltar i högre grad än andra. Verksamheterna riktar sig ofta till ett brett åldersspann och inte till något specifikt kön. Många av de verksamheter som har presenterats i detta kapitel har arbetat fram egna arbetsmetoder och modeller för sitt arbete. De utvärderingar som funnits har utförts internt eller av externt anlitade aktörer. Kvaliteten på utvärderingarna varierar och bristen på vetenskapliga utvärderingar bland de presenterade verksamheterna gör att det i stor utsträckning saknas evidensbaserad kunskap för de goda exempel vi har valt ut. Ungdomsstyrelsen ser därför ett behov av ökad evidensbaserad kunskap inom detta
Page 1:
FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
Page 4 and 5:
Ungdomsstyrelsen är en myndighet s
Page 6:
INNEHÅLL 7 SAMMANFATTNING 23 KAPIT
Page 9 and 10:
En bild av unga funktionsnedsattas
Page 11 and 12:
Att skillnaderna är genomgående i
Page 13 and 14:
• Bland dem som arbetar är en st
Page 15 and 16:
• En högre andel bland unga med
Page 17 and 18:
• En dubbelt så stor andel bland
Page 19 and 20:
Pragmatiska navigatörer De pragmat
Page 21 and 22:
olika funktionsnedsättningar eller
Page 23 and 24:
nedsättning, inte minst kopplat ti
Page 25 and 26:
Inledning Gruppen unga utgörs enli
Page 27 and 28:
dra fysiska eller psykiska begräns
Page 29 and 30:
Ökad fysisk tillgänglighet Den fy
Page 31 and 32:
annat svenska förhållanden på om
Page 33 and 34:
Alla syns inte i statistiken I redo
Page 35 and 36:
funktionsnedsättning. Enkäten rik
Page 37 and 38:
20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Samtlig
Page 39 and 40:
anta att gruppen annat till stor de
Page 41 and 42:
Övriga metoder I detta kapitel har
Page 43 and 44:
Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 45 and 46:
Utbildning och lärande Inledning O
Page 47 and 48:
Skolverket, som ansvarar för stati
Page 49 and 50:
Eftersom det är svårt att erbjuda
Page 51 and 52:
Situationen för unga Det saknas de
Page 53 and 54:
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 55 and 56:
”Jag har ju en synnedsättning so
Page 57 and 58:
eller ganska nöjda med utbildninge
Page 59 and 60:
i olika förutsättningar mellan el
Page 61 and 62:
”De kräver typ att man måste ha
Page 63 and 64:
unt skolan ser ut för det är ju m
Page 65 and 66:
heter där andelen är drygt 70 pro
Page 67 and 68:
Viss minskning av antalet elever Fr
Page 69 and 70:
nämnts som en orsak. Med mindre re
Page 71 and 72:
kluderas i uppföljningen. De borde
Page 73 and 74:
görs av det så kallade SIS-anslag
Page 75 and 76:
ter från folkhögskolan. Dessa har
Page 77 and 78:
huvuddelen i undersökningen var un
Page 79 and 80:
man slipper betala tillbaka lånet.
Page 81 and 82:
Andra utbildningsformer och lärand
Page 83 and 84:
Skolinspektionen (2009). Skolsituat
Page 85 and 86:
Noter 1 Denna skillnad är signifik
Page 87 and 88:
Arbete och försörjning Inledning
Page 89 and 90:
Försörjning och boende En mer uts
Page 91 and 92:
procent av kvinnorna). Unga som har
Page 93 and 94:
Utsatt ekonomi bekräftad i tidigar
Page 95 and 96:
Inflytande och diskriminering Barns
Page 97 and 98:
Nedsatt arbetsförmåga av betydels
Page 99 and 100:
Långtidsarbetslöshet vanligare, s
Page 101 and 102:
Tabell 3.7. Andel hel- och deltidsa
Page 103 and 104:
ning i synnerhet. Bland unga som va
Page 105 and 106:
aktivitetsersättning har fördubbl
Page 107 and 108:
Tabell 3.10 Anställda och nyanstä
Page 109 and 110:
Tabell 3.12 Antal inskrivna med fun
Page 111 and 112:
Att stärka ungas väg från skola
Page 113 and 114:
Utredningen har fått ett ytterliga
Page 115 and 116:
sättning kan ingå och tio förbun
Page 117 and 118:
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Funktions
Page 119 and 120:
Att arbetsgivare saknar kunskap om
Page 121 and 122:
Anpassning och stöd Sysselsatta pe
Page 123 and 124:
Regeringens mål är att 6 procent
Page 125 and 126:
Referenser Andersson, D. (2012). D
Page 127 and 128:
Noter 1 Aktivitetsersättning kan b
Page 129 and 130:
Hälsa och utsatthet Inledning En v
Page 131 and 132:
Hälsoläget bland unga med funktio
Page 133 and 134:
är mycket eller ganska missnöjda
Page 135 and 136:
inte har några stressrelaterade sy
Page 137 and 138:
Även barns och ungas läkemedelsan
Page 139 and 140:
ning som utsätts för hedersrelate
Page 141 and 142:
Utsatthet för mobbning I Ungdomsst
Page 143 and 144:
Utsatthet för våld Andelen unga m
Page 145 and 146:
Utsatt för hot om våld Utsatt fö
Page 147 and 148:
Precis som för övriga unga spelar
Page 149 and 150:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 151 and 152:
ning som vänt sig till någon vuxe
Page 153 and 154:
”En del vågar inte ens berätta
Page 155 and 156:
”Det är ju matsituationen i sån
Page 157 and 158:
Referenser Bräcke diakoni (2011).
Page 159 and 160:
Inflytande och representation Inled
Page 161 and 162:
Funktionshinderspolitiken I regerin
Page 163 and 164:
Inflytande i samhället och över s
Page 165 and 166:
”De som är yngre, på våra somm
Page 167 and 168:
Det är också vanligt att unga, b
Page 169 and 170:
procent att de kände någon som ku
Page 171 and 172:
några sådana initiativ innan vi g
Page 173 and 174:
VISUAL, SONIC AND TEXTED INFORMATIO
Page 175 and 176:
ning. Valforskningsprogrammet vid G
Page 177 and 178:
Små skillnader mellan unga med och
Page 179 and 180:
lar att de aldrig skulle kunna tän
Page 181 and 182:
Det fanns också exempel på detta
Page 183 and 184:
hur miljön runt skolan ser ut för
Page 185 and 186:
Kommunala kartläggningar av ungas
Page 187 and 188:
Utvärdering av socialtjänstens in
Page 189 and 190:
egna ekonomin, regler och rutiner,
Page 191 and 192:
vara delaktiga i besluten är exemp
Page 193 and 194:
Avslutning De statistiska analyser
Page 195 and 196:
Karlsson, K. (2007). Funktionshinde
Page 197 and 198:
Noter 1 Regeringen. Elektronisk kä
Page 199 and 200:
Kultur, fritid och föreningsliv In
Page 201 and 202:
Fritidsvanor Det har sedan länge f
Page 203 and 204:
Tjejer är i högre grad aktiva kul
Page 205 and 206:
derna. Det var dock inga signifikan
Page 207 and 208:
personer som varit med i teatern ha
Page 209 and 210:
jämfört med en femtedel av 20-25-
Page 211 and 212:
till exempel hur barn med funktions
Page 213 and 214:
värden (SOU 2012:72) föreslås My
Page 215 and 216:
Paraplyföreningen för Sveriges un
Page 217 and 218:
Funktionsnedsättning Ingen funktio
Page 219 and 220:
Några av informanterna berättar d
Page 221 and 222:
”Pendeltågen kanske kunde vara l
Page 223 and 224:
Upplevelse av fritiden Tid till fri
Page 225 and 226:
kulturaktiviteter de ville göra. D
Page 227 and 228:
Hur kan man öka möjligheten till
Page 229 and 230:
Svenska Handikappidrottsförbundet
Page 231 and 232:
från boendeort. I Ungdomsstyrelsen
Page 233 and 234: Ledarens roll I Handikappförbunden
Page 235 and 236: Avslutning I det här kapitlet har
Page 237 and 238: Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig - o
Page 239 and 240: I normalitetens utmarker - unga mä
Page 241 and 242: diagnos och/eller är bedömda att
Page 243 and 244: ”De säger att jag ska flytta hem
Page 245 and 246: De kritiska utmanarna De kritiska u
Page 247 and 248: sig ha de kunskaper som behövs så
Page 249 and 250: ”Alltså vi människor tolkar sak
Page 251 and 252: Tabell 7.1 Sammanfattande matris ö
Page 253 and 254: Referenser Allen, S. (1994). Race,
Page 255 and 256: Goda exempel Inledning I Ungdomssty
Page 257 and 258: Individuellt stöd Flera av de verk
Page 259 and 260: Ungefär hälften, 21 av 41 deltaga
Page 261 and 262: åde med och utan särskilt behov d
Page 263 and 264: eller studera. Av dem hade 25 proce
Page 265 and 266: KomAn - vägar ut i arbetslivet fö
Page 267 and 268: med ungdomarna i Working together s
Page 269 and 270: ”Alla exempel är inte framgångs
Page 271 and 272: Sesam Umeå kommun Utbildningsinsat
Page 273 and 274: Verksamheter Ungdomsråd för unga
Page 275 and 276: tag. Projektets syfte är att öka
Page 277 and 278: Attitydskolans arbetssätt bygger p
Page 279 and 280: etar med kunskapsförmedling och s
Page 281 and 282: Fritid för alla Stockholms stad Sa
Page 283: Våga mötas - om tillgänglighet S
Page 287 and 288: Elektroniska källor www.attitydsko
Page 289 and 290: 287
Page 291 and 292: Diskussion och utvecklingsområden
Page 293 and 294: Tvärsektoriella politikområden I
Page 295 and 296: Rapporten visar att tjejer med funk
Page 297 and 298: En avgörande faktor för unga funk
Page 299 and 300: nad på i vilken utsträckning olik
Page 301 and 302: Utvecklingsområden Öka fokus på
Page 303 and 304: Alla studie- och yrkesvägledare b
Page 305 and 306: Förstärk ungas och föräldrars k
Page 307 and 308: Förbättra den löpande statistike
Page 309 and 310: Referenser Arbetsförmedlingen & F
Page 311 and 312: Tematisk analys av villkoren för u
Page 313 and 314: Svåra psykiska besvär Omfattar in
Page 315: FOKUS12 Levnadsvillkor för unga me
show all

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?