Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Pragmatiska navigatörer
De pragmatiska navigatörerna beskriver sig
själva i positiva termer. De är nöjda med livet
och har stor tilltro till sin egen förmåga att klara
av olika situationer i vardagen. Visserligen uppger
sig flera ha problem med saker i sin vardag,
men uppfattar inte att svårigheterna är värre än
att de kan hanteras med lite hjälp från omgivningen.
De pragmatiska navigatörerna menar att
människor i allmänhet och olika välfärdsaktörer
i synnerhet, är alltför benägna att fokusera på
deras tillkortakommanden i stället för på deras
resurser. De ser sig inte som funktionsnedsatta,
utan beskriver sig själva och sina svårigheter i
mer socialt accepterande termer.
Kritiska utmanare
De kritiska utmanarna är missnöjda med delar
av sin tillvaro och är även mer kritiska till
samhället och dess välfärdsaktörer. Även om
de själva säger att de har vissa svårigheter att
klara av saker tycker de också att samhället ställer
för höga krav vilket gör det ännu svårare.
De kritiska utmanarna anser att samhällets välfärdsorganisationer
inte erbjuder den hjälp som
de efterfrågar. Det här är en grupp som protesterar
mot de sociala konsekvenser som kategoriseringen
som funktionsnedsatt innebär. De ser
sig inte som offer utan hävdar rätten att vara annorlunda,
utan att för den skull exkluderas från
samhället. De hävdar att om samhället och olika
välfärdsinstitutioner kan se och ta vara på deras
kompetens och kvalifikationer så är de en betydelsefull
resurs i samhället, inte en belastning.
Missförstådda rebeller
De missförstådda rebellerna lever ofta i svåra
livssituationer utan arbete och bostad. Men de
beskriver sina svårigheter som tillfälliga och
menar att de behöver hjälp med vissa saker i
17
livet och ser inte sig själva som avvikare. Sättet
att förhålla sig till välfärdssystemets aktörer
kännetecknas av att personerna i denna grupp
uttrycker att de ser strukturella och institutionella
orsaker till sin situation, där vårdsystemet
ser individuella orsaker. De har ofta negativa
erfarenheter av kontakter med olika vårdgivare.
Många i den här gruppen drar sig undan och avvisar
all kontakt som innebär kontroll, anpassning
och inordning i ett system de inte känner
tillhörighet till. Men de hyser ändå framtidstro
och tror sig själva om att kunna hitta en plats i
samhället, med eller utan hjälp av välfärdssamhällets
aktörer
Studien visar hur den sociala identiteten hos
unga människor med funktionsnedsättning är
föränderlig och omskapas i mötet med andra,
men också är ett resultat av de ungas egna erfarenheter,
strategier och aktiviteter. De ungas berättelser
om sig själva kan förstås som motbilder
i förhållande till den formella kategoriseringen
som funktionsnedsatt, där egenskapsbrister utgör
fokus. Tydligt är att den sociala identitet som
ungdomarna har konstruerat skiljer sig från de
bilder som de yrkesverksamma har av dem. Risken
är att ungdomar med funktionsnedsättning
undviker att söka professionell hjälp eftersom
de uppfattar att detta kan hota deras självbild,
en situation som kan äventyra ungas möjligheter
att få adekvat hjälp och stöd när de behöver det.
För att hjälpa unga individer med funktionsnedsättning
att finna sin plats i samhället behöver
yrkesverksamma inom välfärdsorganisationerna
i högre grad lyssna på de ungas egna berättelser
för att på så sätt få kunskap och förståelse för
hur de upplever sig själva och sin vardag